Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Experten: "Ängsligheten förvärrar stöket i skolan"

Skolexperten Hamid Zafar menar att lärarutbildningen måste göras om så att lärarna ges verktyg att bemöta stöket i klassrummen.
Ledarsnack med skolexperten Hamid Zafar. Intervjuare är Anna Dahlberg, politisk redaktör på Expressen.
Foto: KENT JOHANSSON/TEXTMEDIA / KVP

Något radikalt måste göras åt stöket i den svenska skolan. Skolexperten Hamid Zafar pekar ut lärarutbildningen som en bov i dramat, i en intervju med Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Stök, kaos och våld har blivit vardag i många svenska klassrum. Flera internationella studier pekar ut Sverige som särskilt drabbat av ordningsproblem. När det gäller exempelvis sena ankomster och skolk ligger Sverige i topp i västvärlden. 

En som har engagerat sig i detta problem är Hamid Zafar. Han var tidigare rektor på Sjumilaskolans högstadium i Biskopsgården i Göteborg. Numera är han barn- och utbildningschef i Mullsjö. 

I veckan utsågs han till Årets svensk av tidskriften Fokus. 

Nyligen skrev han på Twitter att han kontaktas av förtvivlade lärare som känner sig maktlösa inför det kaos som möter dem i klassrummen. Zafar frågade retoriskt: "Vem är politikern i Sverige som ska ta bladet från munnen och säga att vi har problem. Vi har stora problem. Vi måste göra något drastiskt."

Varför ser det ut så här?

- Vi har en lärarutbildning i dag som är tandlös inför utmaningarna. Man förbereder inte studenterna för verkligheten, och det gör att lärarna kommer ut i klassrummet utan verktyg att bemöta stöket.

- Sedan har vi flera skolmyndigheter som jobbar ganska kontraproduktivt. Vi har barn- och elevombudet (BEO) som i flera fall har förelagt skolor med vite när lärare har försökt ingripa och motarbeta skolstöket.

Hamid Zafar nämner ett uppmärksammat fall i Mölndal, där en lärare tog tag i en elev som kastade stenar på skolgården. Skolan fick ett vite på 15 000 kronor för att läraren hade "kränkt" eleven. 

- Den typen av beslut gör att lärarkåren blir osäker och otrygg i sin roll. Det finns en oro ute på skolorna där lärare inte riktigt vet var hur ramarna ser ut. Vad har jag för befogenheter att kunna avbryta stök och ibland våld som förekommer i klassrummet? Man har också präntat in i generationer av lärare att det här med utvisning ur klassrummet är någonting som är skamfullt och det får man inte göra.

Du har sagt att skolan betraktas mer som en lekstuga än som en vördad bildningsinstitution?

- Inte minst vittnar ju de många sena ankomsterna om det. Man använder inte sanktioner vid den typen av beteende. Man kanske inte alltid kontaktar hemmet ens om eleven har omfattande frånvaro eller ett normrytande beteende i klassrummet. Det urholkar lärarens auktoritet. 

- Man har också fattat beslut genom åren som har urholkat lärarens uppdrag som kunskapsförmedlare. I dag ska de många gånger fungera som mentorer som ska vägleda eleverna. 

I Januariuppgörelsen utlovar S/MP/C/L en nationell plan för att skapa studiero i klassrummen. Vad ger du den planen för chanser?

- Å ena sidan är jag positiv till att man har insett att det finns ett omfattande problem i svensk skola med stök. Men jag befarar tyvärr att många av de här löftena resulterar i ganska tandlösa förslag. Man kommer att lägga ett stort ansvar på skolorna, och möjligtvis skapar man ytterligare administration och byråkrati. För många av de här lagtexterna som omfattar disciplinära åtgärder präglas av mycket byråkrati. Skolan måste ha gjort utredningar och det ska finnas skriftliga varningar innan man ens kan få stänga av en elev. 

Fler lärarassistenter för att stävja stöket - vad tror du om det?

- Skolan har inte behov av en stor andel obehöriga personer. Jag befarar att många av de här lärarassistenterna kommer att plockas från yrkeskategorier som saknar relevant utbildning för skolan. 

När du kom till Sjumilaskolan 2015 var det en skola i fritt fall. Skolinspektionen hade lagt ett vite på 1,4 miljoner kronor. Kan du berätta hur situationen såg ut?

- Det var en miljö som totalt präglades av stök och kaos. Det förekom även omfattande skadegörelse. Lärarna var rädda för eleverna. Man vågade inte göra polisanmälningar när det förekom våld i korridorerna. 

Vad gjorde du för att vända den här utvecklingen?

- Jag och mina kolleger påbörjade en handlingsplan. Vi skulle ha gemensamma ordningsregler och det skulle finnas regler för hur vi skulle göra med skadegörelsen, att föräldrar skulle få en räkning hem vid minsta skadegörelse på skolan. Eleverna skulle ställa sig utanför klassrummet och ta lärare i hand för att markera att nu tar rasten slut, nu börjar lektionen.

- Tyvärr finns det en ängslighet framför allt i områden där det bor många nyanlända och invandrare. Det finns en missriktad välvilja - att vi ska hjälpa de här eleverna och föräldrarna, och inte ställa samma krav som vi gör på andra svenska elever. Det menar jag är väldigt kontraproduktivt. Barnen vaggas in i en falsk trygghet. Så fungerar det inte ute i samhället.

I debatten klassas det ofta som en högerståndpunkt att tala om ordning och reda i skolan. Men det kan ju lika gärna ses som en akut jämlikhetsfråga.

- Ja, de som far mest illa är barn som lever i segregerade förorter eller som går på skolor med omfattande stök. Jag tänker att de här problemen är viktiga inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

 

Detta är en kortad och redigerad version av Ledarsnack. Programmet i dess helhet kan ses i spelaren.

 

Ledarsnack

Ledarsnack är ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion. Gamla avsnitt kan ses och läsas här. Hela programmet kan ses i spelaren ovan. Det går också att lyssna på programmet som podd