Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

EU-experten: ”I Bryssel garvar man åt Sverige”

Självgoda. ”Eftersom vi i Sverige tycker att vi är lite märkvärdigare, bedömer vi hela tiden EU-samarbetet som onödigt”, säger Ylva Nilsson i Ledarsnack. Foto: KRISTOFER SANDBERG / KRISTOFER SANDBERG KRISTOFER SANDBERG/EXPRESSEN
Ylva Nilsson, är författare till en nyutkommen bok om svensk EU-politik.

När EU-kommissionen föreslog totalförbud mot ålfiske var Sveriges position ja till förbud för alla - utom svenskar. 

- Så länge Sverige uppträder på det viset förlorar vi naturligtvis i inflytande, säger Ylva Nilsson, författare till en ny bok om svensk EU-politik, i Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Som en kille som har sovit hos sin flickvän i flera år, men ändå behåller tandborsten i den egna lägenheten. Så beskriver Ylva Nilsson den njugga svenska inställningen till Europasamarbetet i sin nyutkomna bok “Svensk EU-politik: Med ett tvärsäkert kanske”. Nilsson - mångårig EU-korrespondent för flera svenska tidningar - tror att Storbritanniens utträde kommer att få stor påverkan på Sveriges roll i EU.

- Vi har väldigt länge varit nejsägare i EU. Men vi har kunnat ta rygg på britterna. När irritationen har vuxit har de stått där som en mur. Nu förlorar vi dem att gömma oss bakom. Det kommer att bli svårare att vara nejsägare framöver, säger hon i Ledarsnack.

Vad kan Sverige lära av de misstag som britterna har gjort i Brexitförhandlingarna?

- Britternas problem är inte att de vill lämna EU, för det kan de göra. Problemet är att de vill ha kvar alla fördelar som finns med EU-medlemskapet. Att de har drivit den frågan så hårt - trots EU:s tydliga invändningar - beror på att de har en väldigt överdriven självbild: De är viktiga, inflytelserika och ingen klarar att driva en klubb utan dem, tror de. 

- Det där tycker jag att Sverige delar med Storbritannien. Vi har en självbild som påverkar hur vi uppför oss i EU. Vi hamnar väldigt fel om vi inte reviderar den självbilden.

Hur ser den självbilden ut?

- Att vi är lite bättre än alla andra, lite duktigare. Att vi har haft fred och välstånd beror helt enkelt på att vi är smarta och arbetsamma. Vi har byggt ett väldigt fint land, absolut, men vi har ju haft tur i det. Vi var ett av få länder i Europa som inte var fullständigt sönderbombat efter andra världskriget. Men det där har vi inte tagit in i vår självbild. Eftersom vi tycker att vi är lite märkvärdigare, bedömer vi hela tiden EU-samarbetet som rätt så onödigt, det kostar och det blir lite jobbigt att ändra saker.

Är det så man ska förstå att vi inte riktigt har flyttat in hos EU, trots att vi har varit medlemmar i 24 år?

- Ja, vi har uppfattningen att vi kan åka ner till Bryssel och säga nej till allt och aldrig ställa upp när det är en kris, som när Spanien och Italien ville ha hjälp med flyktingar i början av 2000-talet. Men när vi har problem - som under flyktingkrisen - kommer vi ändå tutande och kräver att andra är solidariska med oss. Vi verkar inte se någon motsättning i det.

Ett återkommande tema i boken är Sveriges ständiga lappkast. Hur brukar besluten tas?

- Sverige säger som regel nej till alla nya förslag. Vi brukar ha tre skäl till det. Det är för dyrt, det är onödigt och det är byråkratiskt. Men när andra länder vill gå vidare brukar vi säga “ja, kanske”, för att till slut landa i ett “okej då”. Det är ingen långsiktigt smart taktik. Om vi hela tiden är besvärliga och emot i alla frågor blir vi inte särskilt intressanta som allierade. 

- Vi gör det också på det mest bisarra sätt, ta ålen till exempel. För ett år sedan föreslog EU-kommissionen totalförbud på fiske av ål. Den svenska positionen var då ja till ett totalförbud för alla - utom svenskar. Det var vår position i Bryssel och de andra garvade åt oss.

Leder sådant agerande till att Sveriges position i EU blir svagare?

- Ja, om du är med i en bostadsrättsförening och vill ha nya balkonger på södersidan, då är du kanske tvungen att gå med på att man reparerar dörrarna inåt gården. Du kan inte bara säga nej, nej, nej, nej och sen: “Nu ska vi ha balkonger”. Så länge Sverige uppträder på det viset förlorar vi ju naturligtvis i inflytande.

Är det någon skillnad i inställning till EU mellan blå och röda regeringar ?

- Nej. 

Var finns rötterna till den skeptiska inställningen?

- Det europeiska samarbetet bildas efter andra världskriget när resten av världen i princip tänkte att nationalstaten var död. Den hade misslyckats att leverera fred och välstånd två gånger under 1900- talet. Men Sverige är överhuvudtaget inte med i den diskussionen, vi har inte någon hållning till idén om att nationalstaten är ett problem. Där tror jag att sprickan uppstår. 

- Sverige blev ändå tvunget att hänga med Europasamarbetet på ett litet hörn för att kunna få lån från USA. När EU sen blev följden av de här första samarbetena blev den svenska regeringen så irriterad att den rentav skickade en uppvaktning till Washington för att be USA att stoppa bildandet!

Agerar andra länder på samma sätt som Sverige?

- De flesta andra länder har en mer långsiktig inställning till EU. De tänker: “vi kanske inte behöver tjafsa så mycket om ålen, vi kan se att ett enat Europa betyder mer”. Den synen saknas i Sverige och finns inte alls i Storbritannien. Där är vi väldigt lika britterna.

Till sist, vad beror det på att Sverige är så entusiastiskt över FN, men så skeptiskt till EU?

- Det är otroligt slående att regeringen skryter om hur mycket pengar vi lägger på FN, där vi ju inte egentligen får något tillbaka. EU däremot, där vi får fördelar direkt och till och med pengar tillbaka, där vill vi inte lägga en krona. 

- Om min teori stämmer - att Sverige känner att vi är så bra så vi behöver inte resten av världen - då är det lättare att hålla på och leka i FN, man kan sitta där och hålla tal och vara för miljö och alla goda saker. Men i EU får ens handlande direkta konsekvenser, det är bindande beslut och nästa dag åker du på att faktiskt genomföra beslutet. Det är en stor skillnad.

 

Ledarsnack

Ledarsnack är ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion. Gamla avsnitt kan ses och läsas här. Hela programmet kan ses i spelaren ovan. Det går också att lyssna på programmet som podd

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!