Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ekonomen: ”Staten kan tjäna på slopad värnskatt”

C-ledaren Annie Lööf har kommit överens med... Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
... Stefan Löfven, S, och med MP och L om att göra en omfattande skattereform. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Förslaget om att sänka skatten för dem med högst inkomster får tummen upp av ekonomkåren.

- Det finns studier som visar att statskassan skulle gå plus, säger ekonomen Robert Boije i Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

“En omfattande skattereform genomförs”. Punkt fyra var kanske det största numret i den överenskommelse mellan S, MP, C och L som gjorde Stefan Löfven till statsminister.

Beskedet välkomnas av Robert Boije, chefsekonom på SBAB som har en bakgrund på finansdepartementet och Riksbanken. Han menar att Sveriges skattesystem i dag sticker ut i ett internationellt perspektiv.

- Vi har ett högt totalt skatteuttag, vi har världens högsta marginalskatter och tittar man på hur skatterna tas ut är skatten väldigt hög på arbete och lite lägre på kapital och konsumtion, säger han i tv-programmet Ledarsnack.

Hur kan man förklara det? Sverige har styrts av ett arbetarparti i nästan hundra år och man pratar ofta om att det ska löna sig att arbeta. Ändå har vi hög skatt på arbete men låg skatt på kapital och på det som vi handlar. 

- Det är en bra fråga. När det gäller kapitalbeskattningen är vi väldigt beroende av att vara konkurrenskraftiga. Hälften av Sveriges bnp består av export. Samtidigt har vi ett generöst välfärdssystem och det kräver andra sätt att ta in skatt, då återstår i princip skatt på arbete. Men visst skulle man kunna omfördela skatt från arbete till konsumtion

Hur skulle det kunna se ut?

- I dag har vi väldigt många nedsättningar, exempelvis är skatten på livsmedel nedsatt, vilket kostar statskassan ungefär 30 miljarder. Vi har också nedsatt moms på restaurang- och cateringtjänster, vilket kostar ytterligare 11-12 miljarder.

Hur bör en ny skattereform se ut i övrigt?

- Det är till stor del en värderingsfråga. Men det råder hyfsad konsensus i ekonomkåren om att man bör undvika alltför höga marginalskatter på arbete. 

Det är bra att ta bort värnskatten alltså?

- Ja, det ligger åtminstone i linje med vad ekonomer har förespråkat länge. En hel del studier visar att det i princip inte skulle kosta staten något att ta bort värnskatten. Det finns till och med de som visar på plus. En nackdel är att skattesänkningen tillfaller dem med högst inkomster. Men om Sveriges ekonomi utvecklas väl kommer det att komma fler till godo.

- Det finns också goda argument för att ha rot- och rutavdrag. Det ökar antalet arbetade timmar i ekonomin, det bidrar till att fler personer med lägre inkomster kommer i arbete och det minskar svartarbete.

Robert Boije, chefsekonom SBAB.

Plötsligt har vi fått en debatt om jämlikhet. Gula västarna i Frankrike demonstrerar exempelvis mot miljöskatter. Vilka verktyg finns för att öka jämlikheten som också är bra ur ett ekonomperspektiv?

- Det är inte helt enkelt. Men går man på ekonomernas linje att höja fastighetsskatten biter det hårdare för höginkomsttagare.

När vi hade en rejäl fastighetsskatt var det väldigt många reportage om hur pensionärer med låga inkomster drabbades...

- Det finns sätt att komma undan det. Redan då hade man olika former av begränsningsregler. Men min gissning är att det lär bli svårt att höja fastighetsskatten av politiska skäl.

Två partier i den här överenskommelsen kallar sig gröna, C och MP. Det märks på löftena om grön skatteväxling. Konkret, vilka miljöskatter kan man höja?

- Man kan fortsätta att höja koldioxidskatten. Förmodligen kan man höja även energiskatterna och en del andra skatter. I både Sverige och i andra länder är klimatskatterna ganska låga, de ligger på mellan tre och fyra procent av bnp. Men ska man kraftigt reducera skatten på arbete måste man höja de skatterna ganska mycket. Det skulle förstås påverka bensin- och dieselpriset. 

Ett problem med miljöskatter är att skattebasen tenderar att försvinna med tiden. Hur kan man få det att fungera?

- Vill man få en omställning av säg fordonsflottan kan man använda den typen av skatter under en övergångsperiod. Den kan nog vara ganska lång, kanske 15-20 år, men sedan funkar det inte längre.

I överenskommelsen finns ett dussin målsättningar för skattereformen där vissa står mot varandra, som att sänka marginalskatten och öka jämlikheten. Kan man verkligen uppnå allt?

- Nej, om vill man göra detta utan att inkomstspridningen påverkas behövs andra åtgärder.

Hur bedömer du möjligheten att få till en riktigt bra skattereform?

- Problemen är nu så pass stora på en rad områden att man är tvungna att göra saker, till exempel på bostadsmarknaden. Men med den här konstellationen är en sådan genomgripande skattereform som den på 90-talet nog inte riktigt realistisk.

 

Partiernas överenskommelse om skattereformen

"En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden."

 

Ledarsnack

Ledarsnack är ett åsiktsprogram från Expressens ledarredaktion.  Hela programmet kan ses i spelaren ovan. Gamla avsnitt kan ses och läsas här. Det går också att lyssna på programmet som podd

 

I en tidigare version av den här texten stod det felaktigt att L kallar sig för ett grönt parti. Nu ändrat till MP.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!