Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det här borde varje svensk ha hemma

Vid en kris kan butikshyllorna tömmas snabbt. Det som finns i lager i Sverige räcker i ungefär en vecka.Foto: MOURAD ALLILI MOURAD/SIPA/SHUTTERSTOCK / MOURAD ALLILI MOURAD/SIPA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOC
Coronaepidemin är ett bra tillfälle att fylla förråden. Alla svenska hushåll bör ha mat för en vecka hemma, enligt MSB.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” finns tips på vad man bör ha i sin krislåda.Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Coronaviruset.Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY / SCIENCE PHOTO LIBRARY TT NYHETSBYRÅN

Mataffärer säljer slut på torrvaror när svenskarna preppar inför en coronaepidemi. Men vad bör man tänka på?

– Man kan fundera över vilken nytta munskydd gör om man samtidigt tänker att man ska isolera sig hemma, säger Svante Werger, särskild rådgivare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), i Ledarsnack. 

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Tomma butikshyllor har väckt en diskussion om prepping. Vissa tycker att det är egoistiskt att köpa upp viktiga varor som andra kanske behöver bättre, andra säger att det mest solidariska är att se till att man kan klara sig själv utan att belasta samhället. 

Är det ett problem att svenskarna har börjat coronahamstra?

– Från MSB:s sida har vi argumenterat för att det är viktigt att ha en beredskap så att man klarar sig utan att kunna handla i en vecka eller så. Jag kan tänka mig att coronaviruset gör att många som hittills mest har funderat gör slag i saken och förbättrar sin beredskap. Är det så tycker jag inte att man behöver vara upprörd över det i nuläget. Om man försöker köpa väldigt mycket av sådant som det är väldigt ont om i en kritisk situation blir hamstring däremot ett problem.

Vad borde alla ha hemma i sin krislåda, tycker du?

– I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har vi tips på vad man kan tänka på kring sin beredskap. Fundera över vad du behöver för att klara dig i en vecka ungefär, i termer av mat, vatten, mediciner, och hygien. Viktigt är också att kunna ta del av samhällsinformation, exempelvis genom en radio med batterier.

– Det är upp till var och en att bedöma: Hur gör jag bäst, beroende på min situation? Har jag plats att bunkra upp jättemycket i mitt skafferi? Behöver jag samarbeta med andra? Att samarbeta i bostadsrättsföreningen eller grannskapet skapar jättemycket styrka. 

Flera butiker har fått slut på sådant som pasta och gulaschsoppa. Butikschefen på Willys i Mölndal sa till SVT att: ”Det blir stor skillnad när lite, lite fler bestämmer sig för att köpa lite, lite mer”. 

Nu råder det inte någon matbrist. Men det fick mig att undra: Hur skulle det se ut i affärerna vid en kris där Sverige inte kan importera matvaror? 

– Det mesta av vad vi har i Sverige finns i butikerna eller på vägarna. Väldigt lite finns i lager. Tittar man på vad vi har tillgång till i systemet som helhet så räcker det i någon vecka. Men det påverkas om det uppstår hamstringssituationer där folk kastar sig över så mycket som möjligt, och vissa kanske tänker att ”här kan göra mig en hacka om jag köper upp ett lager”. Då får man större problem. 

Svante Werger, särskild rådgivare MSB.Foto: Expressen

Är vi mer sårbara i dag än för säg, trettio år sedan?

– Fram till EU-medlemskapet hade vi nationella livsmedelslager. Sveriges linje när vi blev EU-medlem var att man skulle se försörjningsfrågan ur ett EU-perspektiv, och se EU:s försörjning som det vi ska förhålla oss till. Nu håller den bilden på att nyanseras i politiken. Vi behöver kanske fundera mer på vår nationella självförsörjningsgrad, att ha statliga lager eller krav på näringslivet att ha lite mer marginal. Sårbarheten är större. 

Kan staten bestämma att en bristvara, säg munskydd, som finns på apoteken ska gå till sjukvården och inte säljas till privatpersoner?

– Det finns bestämmelser som gör att vi kan tillämpa ransonering och säkerställa att vi kan prioritera de resurser som finns, i vissa fall. När man tillämpar sådana verktyg stör man marknaden väldigt mycket. Det allra bästa är ju om marknadsmekanismerna kan bidra och att kan vi producera mer. Det ger störst effekt.

Vad är den enskilde medborgarens ansvar i en kris och vad kan man lita på att samhället sköter?

– I extrema situationer, som kriser och ytterst även krig, kan man utgå från att det offentliga kommer att behöva fokusera sina insatser mot dem som har svårt att hjälpa sig själva. När försvarsberedningen föreslog att man borde ha en veckas egen beredskap handlar det inte om att staten inte klarar att ta sitt ansvar och därför bör alla medborgare själva ta det. Utan det handlar om att i de riktigt extrema situationerna behöver vi ha en beredskap hos enskilda också – även om myndigheterna gör allt de kan. 

– Vi kan se tecken på att det är allt fler som känner det här ansvaret.

Berätta mer.

– Sedan 2017 har MSB mätt hur befolkningen ser på de här frågorna, och då kan vi konstatera att andelen människor som har planerat för att öka den egna beredskapen nästan har tredubblats från runt 10 procent till 28 procent. Även de som säger att de har säkrat tillgång till mat och vatten har ökat tydligt, visserligen från låga siffror. 

– Coronaviruset kan få sådana som har börjat tänka på det att känna att det är lika bra att göra slag i saken.

 

Se hela intervjun i tv-spelaren ovan.

 

Så förberedda är svenskarna

Siffror från MSB (2019).

 

Reflekterat över konsekvenserna av olika samhällskriser 42 %

Planerat att öka den egna beredskapen 28 %

Säkrat tillgång till mat 18 %

Säkrat tillgång till vatten 13 %