Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det är en myt att det blivit dyrare att köra bil

Miljöexperten Magnus Nilsson menar att det kan vara dags att börja sänka drivmedelsskatterna.

Höga bensinpriser skapar folkliga protester. Men snålare motorer gör att det faktiskt inte kostar mer att köra bil än vad det gjorde för 20 år sedan.

- Man kan sänka drivmedelsskatterna för att dämpa de regionalpolitiska problemen, säger miljöexperten Magnus Nilsson i Ledarsnack. 

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Bensinskatten är eldfängd politisk materia. I Frankrike blev höjd skatt startskottet för Gula västarnas protester. Och i Sverige växer nu kritiken mot att miljöminister Isabella Lövin, MP, vill återinföra de automatiska skattehöjningarna på drivmedel. 

Men mycket av debatten bygger på felaktiga premisser. Sedan millennieskiftet har det inte alls blivit speciellt mycket dyrare att köra bil i Sverige. Detta beror på att EU länge har tvingat tillverkarna att göra mer bränslesnåla bilar, berättar miljöexperten Magnus Nilsson i Ledarsidans tv-program Ledarsnack.

- Tittar man på pumpen är det ständigt högre pris. Men tittar man på notan för att köra en ny bil, säg en mil, har den inte stigit. Äldre bilar hänger inte riktigt med där. Men räknar man bort inflationen handlar det bara om obetydliga kostnadsökningar de senaste 15-20 åren, säger Magnus Nilsson.

Bränslekostnaden för att köra en mil var i genomsnitt lägre 2017 jämfört med år 2000 både för den med en ny bil och för den med en fem år gammal bil. För den med en tio år gammal bil har kostnaden stigit en aning. Grafik: Magnus Nilsson

Det finns också en bild av att Sverige har väldigt höga skatter på drivmedel jämfört med andra länder. Men inte heller den är korrekt. Sverige ligger på sjunde, åttonde plats inom EU när det gäller storleken på bensinskatten. Och hela tolv av EU:s medlemmar har högre skatt på dieseln än Sverige, enligt Nilsson. De höga drivmedelspriserna beror i stället på att svenskarna numera kör på mer miljövänliga bränslen.

- Det som driver priset är reduktionsplikten, det vill säga att drivmedelsbolagen är skyldiga att blanda in förnybara drivmedel i bensin och diesel. Exempelvis måste 20 procent av energin i en liter diesel komma från förnybart. Och det är dyrare än fossilt bränsle.

Ungefär en tredjedel av utsläppen i Sverige kommer från transportsektorn. 

Hur kommer det sig att vi pratar så mycket om utsläppen från trafiken och inte från, säg, industrin?

- Det har nog två förklaringar. Dels regleras utsläppen från den tunga industrin genom EU:s system för utsläppshandel, som svenska politiker har mindre makt över. Dels är det något som ligger nära människor, alla vet vad bensinen kostar.

Men trots den åtgärden minskar utsläppen inte i den takt som krävs för att Sverige ska nå klimatmålet för transportsektorn - en minskning med 70 procent fram till 2030. I fjol ökade rentav utsläppen från trafiken en aning. Det tros bero på den goda ekonomin som gör att svenskarna kör mer bil. 

Hur kan man skärpa politiken utan att få en folklig resning, som i Frankrike?

- Jag tror att det här med bensin- eller dieselpriserna bara är en tändande gnista. Det blir som en voodoo-docka som man ger sig på för att den är konkret. Under detta finns ett djupare missnöje. Politikerna bör inte avstå från att använda effektiva åtgärder som prissättning och regleringar. Men för att det inte ska bli en reaktion måste man ta fasta på de växande klyftorna i samhället och lösa dem. Vidgas klyftorna kommer inte en effektiv klimatpolitik att accepteras.

Magnus Nilsson är gäst i veckans ledarsnack. Han har en bakgrund på Naturskyddsföreningen och är i dag fri konsult, forskare och debattör.

I januariavtalet skriver regeringen samt L och C att man vill förbjuda försäljningen av nya bensin- och dieselbilar från år 2030. Vad tycker du om det?

- Jag förstår inte vitsen med att ge sig på en viss motorteknik. Det har ingenting med klimatpolitik att göra. Man behöver inte använda fossila drivmedel för att köra bensin- och dieselbilar. Det finns många åkerier som redan kör på 100 procent förnybar diesel. Jag vet inte om partierna är okunniga eller om det är ett slarvfel. 

En del forskare menar att biodrivmedel kan ha högre utsläpp än fossila bränslen. Hur ser du på den kritiken?

- Det är helt riktigt. Det finns en för dålig reglering på europeisk nivå. Nu dikar man ut våtmark i Sydostasien för att odla oljepalmer och det orsakar jättestora utsläpp. Man skulle kunna sanera marknaden genom att kräva att de länder som vill få exportera till Europa löser de problemen.

Länge har olika typer av skatter ansetts vara den mest effektiva klimatpolitiken. Men Magnus Nilsson menar att det nu rentav kan vara dags att börja sänka dem.

- I det här läget handlar det inte längre om att minska utsläppen utan om att upphöra med dem. Då fungerar inte skatteinstrumentet lika bra. Jag tycker att det är rätt att börja tvinga in en ökad andel förnybar energi - som med reduktionsplikten. Då kan man snarare sänka skatterna för att delvis dämpa de här fördelnings- och regionalpolitiska problemen.

 

Läs också:

Bråken om bensinskatten kommer snart vara historia 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!