Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Det är en floskel att hela Sverige ska växa”

Vägen mellan Sorsele och Vilhelmina. Sedan 1975 har Sorsele tappat 38 procent av sin befolkning. Foto: NILS PETTER NILSSON

Reformerna i januariöverenskommelsen är inte vad landsbygden behöver.

- Politikerna ägnar sig åt symbolfrågor - som att utlokalisera statliga verk - när de borde diskutera hur man säkrar den offentliga servicen, säger nationalekonomen Charlotta Mellander, som tror att många samhällen på sikt kommer att dö.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Utflyttningen från den svenska landsbygden har inte varit särskilt stor per år. Men över tid har det på många platser lett till en kraftig befolkningsminskning som gör det svårt att ens upprätthålla basal samhällelig service. Det berättar nationalekonomen Charlotta Mellander i tv-programmet Ledarsnack.

- Man lägger ner skolor, man får åka väldigt långt om man ska ha sjukvård, händer det någonting så kommer ingen polis - alltså grundläggande funktioner som man behöver för att känna sig trygg och säker. 

På 60-talet pratade man om en flyttlasspolitik där man närmast tvingade människor till städerna. Vad är det som driver utflyttningen i dag? 

- Det är framför allt 18- till 35-åringar som bosätter sig i andra kommuner. Många flyttar för att skaffa sig en utbildning eller ett bra jobb. Men det är också en generation som har vuxit upp med femtioelva tv-kanaler och internet och som har rest en himla massa. De vill även flytta till staden för att fylla sina liv med de där upplevelserna och livsstilen som de vet finns tillgängliga.

När man diskuterar landsbygdens problem pratar man ofta om att det saknas jobb och företagsamhet, men menar du att problemet snarare handlar om möjligheterna till konsumtion?

- Ja, ofta finns redan jobb att tillgå, det finns bara inga som kan söka dem. Många kommuner har en enorm arbetskraftsbrist och kommer att få ännu mer av det i framtiden. 

Vad säger du om landsbygdsförslagen i januariöverenskommelsen?

- Det är väldigt likt frågor som Centern har drivit tidigare. Det handlar mycket om de gröna näringarna, det handlar om att stärka företagandet. Jag hade velat se mycket mer om hur man ska säkra den offentliga servicen. Det hade varit viktigare att lyfta upp än strandskyddet. 

Hör du den diskussionen någonstans?

– Nej, det beror nog på att frågan är så pass komplex och att det är mycket dyrare att säkra den offentliga servicen än att ägna sig åt symbolfrågor, som att utlokalisera statliga verk och att satsa på gröna näringar. Men troligen är det inte det som egentligen behövs och det som landsbygden efterfrågar.

Charlotta Mellander, är professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och forskar bland annat om regional utveckling

Den här debatten tycks alltid koka ner till frågan om bensinskatt. Vad beror det på?

- Det är lättare att ta på den frågan. Folk blir frustrerade eftersom de får en känsla av att fler och fler faktorer gör att det inte är möjligt för dem att bo kvar även om de vill. Bensinpriset blir droppen som får bägaren att rinna över. Men du kan säkert sänka bensinpriset till hälften och många av problemen kommer att bestå ändå.

Tidigare pratade man om att hela Sverige ska leva, enligt januariöverenskommelsen ska hela Sverige växa. Vad tänker du om det?

- Hela Sverige lever inte, att det ska börja växa överallt känns på gränsen till utopiskt. Det blir någon slags politisk floskel. Men politikerna slipper oftast följdfrågor. De borde tvingas svara på frågor om vad man kan förvänta sig om man inte bor i staden.

Utlokaliserade verk hamnar ofta i residensstäder som redan växer. Varför lyfts det lyfts fram som lösningen på landsbygdens problem?

- Kanske är det så att de som fattar besluten tycker att allt utanför Stockholm är landsbygden. Skämt åsido, det handlar nog om symbolik: Stockholm kontra resten av landet. Men det kommer att vara positivt för den staden och kanske till och med positivt för Stockholm, som får arbetskraft som kan jobba med andra saker. 

Jag tror att det är jättemånga ställen som inte kommer att överleva på sikt.

Det heter ofta att Norge är en landsbygdspolitisk dröm. Hur ser det ut?

- Urbaniseringen pågår även där. Jag får jättemånga samtal från små glesbygdskommuner i Norge som vill att jag ska prata om varför folk flyttar därifrån. Skillnaden är att man där har man mer pengar att investera i platser som har tappat befolkning, vilket gör att man ändå kan säkra livskvalitet för dem som vill bo kvar.

Flera platser i Sverige har tappat omkring 40 procent av invånarna. Kommer de ens att klara sig?

- Jag tror att det är jättemånga ställen som inte kommer att överleva på sikt. Det blir samma typ av transformation som när vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle. Då fanns det också många platser som försvann på vägen. Skillnaden nu är dels att man betalar skatt och förväntar sig mer tillbaka, dels att man kan göra sina röster hörda. Därför kommer inte den här omvandlingen att vara lika smärtfri.