Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför är bostäder så dyra att bygga

Mikael Anjou reder ut varför byggbranschen hela tiden underpresterar.
Boverket uppskattar kostnaden för kvalitetsproblemen i byggbranschen till 100 miljarder kronor per år. Det är lika mycket som staten lägger på försvaret, polisen, rättsväsendet och lite till ihop.Foto: PONTUS LUNDAHL / TT NYHETSBYRÅN

Politikerna tävlar om att lova billiga bostäder. Men frågan är hur det ska gå till när kostnaderna i byggsektorn stiger mycket snabbare än i andra branscher.

- Det här är en jätteviktig fråga som politikerna måste ta tag i, säger ekonomen Mikael Anjou i veckans Ledarsnack.

Detta är en text från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Mikael Anjou är ekonom med lång erfarenhet av fastighets- och byggbolag. I den nyutkomna boken ”Den ineffektiva byggbranschen - en förändringsagenda” försöker han reda ut varför den har underpresterat så länge. I veckans avsnitt av Ledarsnack berättar han om den ineffektivitet han har sett på många byggarbetsplatser. 

- Alla vill göra ett bra jobb. Men när jag har varit ute och pratat med hantverkare möts jag väldigt ofta av en frustration över att de inte kommer framåt. De behöver vänta på någon annan yrkesgrupp, de behöver göra om det som blev fel i går, det är ritningar som inte funkar att bygga efter.

Hur står sig byggsektorn mot andra branscher?

- I de allra flesta branscher finns en produktivitetsutveckling som är ett antal procentenheter per år och uppåt. Byggsektorn tappar däremot i produktivitet. Man gör alltså mindre med lika mycket resurser, samtidigt som de som tillverkar lastbilar eller säljer mat tvärtom gör mer.

Mikael Anjou är författare till boken ”Den ineffektiva byggbranschen - en förändringsagenda”. Foto: Expressen TV

Påverkar det även kvaliteten på det som byggs?

- Ja, Boverket uppskattar kostnaden för kvalitetsproblemen till 100 miljarder kronor per år. För att få en uppfattning om storleksordningen är det lika mycket som vi lägger på försvaret, polisen, rättsväsendet och lite till ihop. 

Vad är roten till problemen?

- Jag tror att det finns ett antal strukturer som gör det svårarbetat, som gör att en massa förändringsförsök som finns ute i branschen dör ut. Det handlar om regleringar, regionala oligopol på vissa marknader och branschstandarder.

- Ta lönestrukturen till exempel. Alla hantverkare inom ett skrå, på ett bygge har samma lön per timme. Som arbetsgivare kan man alltså inte premiera en enskild individ som har gjort något fantastiskt.

Skråväsendet avskaffades i Sverige 1846, men inte inom byggbranschen skriver du polemiskt. Vad menar du med det.

- I byggbranschen är arbetsuppgifterna väldigt tydligt reglerade mellan olika yrkesgrupper som har olika kollektivavtal. Det där skiljer sig från vanliga fabriker där alla har samma avtal. Husbyggen sker visserligen på olika platser hela tiden, det skapar en del problem som kan göra det svårare att ha samma produktivitetsutveckling som inom industrin. Men skillnaden är alldeles för stor. 

Är inte problemet att det finns en massa feta, nöjda katter som tjänar mycket pengar och inte vill ändra någonting?

- Tittar man på hela värdekedjan - från beställare av byggen, hela vägen till de slutgiltiga ägarna - är det svårt att hitta några feta katter. Det gäller speciellt om man tar bort värdeökningen de senaste åren som drivits av räntenedgången. Byggentreprenadbolagen - de som faktiskt är ute och snickrar - har typiskt sett en väldigt låg lönsamhet, en till tre procent på sista raden.

Slöseri med material, slöseri med tid - varför dyker det inte bara upp någon Ryanair som ställer branschen på ända?

- Det dyker ibland upp mindre spelare som är jättebra så länge de är små. När de blir större fastnar de i strukturer som gör att det blir svårt att på storskalig nivå göra saker helt annorlunda. 

- Vi behöver öppna upp strukturerna för att få bolag som gör saker på ett nytt sätt. Det behöver inte bara vara lågkostnadsbolag som Ryanair. Du kan också förändra med hög kvalitet genom att jobba annorlunda med kollektivavtal, med hur produkten ser ut och hur man skaffar material.

Länder som Belgien och Australien har lyckats bättre än Sverige. Vad kan vi lära av dem?

- Angreppssättet. Att hitta vad är det som skapar den tröga dynamiken och att göra något åt det. Det här är en jätteviktig fråga. Byggsektorn är Sveriges största bransch sett till bnp, vi kan inte låta den fortsätta dras med de här strukturella bromsklossarna.

De här problemen har varit kända i decennier. Varför gör politikerna inte nånting?

- Några av de här strukturerna är kontroversiella att ta tag i, som hyresregleringen, kollektivavtalen och byggregler. Men i grunden har vi också en modell i Sverige där parterna - arbetsmarknadens parter eller parterna i hyresförhandlingar - är de som ska leverera lösningarna. I grunden är det väldigt bra, men när det inte funkar finns ingen riktig förändringskraft och det politiska systemet backar gärna tillbaka.

- Jag tycker att man kan förvänta sig mer av politiken. De här organisationerna har fått det här ansvaret genom lagar som stiftats av riksdagen. Om de inte tar ansvaret tycker jag att politikerna faktiskt kan säga det: ”Vi förväntar oss att ni kommer tillbaka med en lösning”.

 

Fotnot: Hela intervjun kan ses i tv-spelaren ovan.

 

Läs också: 

Sluta drömma om ett nytt miljonprogram