Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ledarnas munväder om tillväxten

Foto: Jeff Haynes/Reuters

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Tillväxt är det nya modeordet i Europa. I kväll samlas EU-ledarna till ett särskilt toppmöte i Bryssel för att lägga grunden till en "tillväxtpakt".

Runt om i Europa har väljarna gjort tummen ner för åtstramningarna. Det grekiska valet, franska presidentvalet, italienska lokalvalen och tyska delstatsvalet har alla visat på ett jäsande folkligt missnöje.

Så hur ser alternativet ut?

Av debatten att döma är det många som tror att Europa ska kunna strunta i sparkraven och börja slösa igen. Det är en illusion. Det skulle bara leda till att räntorna på krisländernas statsobligationer började skena.

Tillväxt är rätt fokus i debatten, men det finns inga genvägar dit. Grundproblemet i krisländerna är att man har tappat sin konkurrenskraft, framför allt gentemot den ekonomiska jätten Tyskland. Löner och priser har stigit för kraftigt med följd att man har dragit på sig stora underskott i handeln med omvärlden.

 

Det finns bara två sätt att ta sig ur en sådan situation. Antingen devalverar man sin valuta eller så genomför man en "intern devalvering", det vill säga tvingar ner sina kostnader med hjälp av bland annat sänkta löner. Island är ett krisland som valde den förra vägen, Lettland den senare. Båda har nu kommit ut på den andra sidan.

Någon tredje väg ut ur en sådan kostnadskris finns inte. Visst kan Tyskland hjälpa till genom att tillåta högre löne- och prisökningar under kommande år och spä på sin efterfrågan, men till syvende och sist är det krisländernas ansvar att se till att bli konkurrenskraftiga igen för att deras ekonomier ska börja växa. Irland har kommit en bra bit på den vägen, men de andra krisländerna har fortfarande mycket kvar att bevisa.

 

En annan fråga som EU-ledarna borde ta tag i under kvällens tillväxttoppmöte är tjänstemarknaden. Det så kallade tjänstedirektivet, som syftar till att öppna upp tjänstemarknaden i Europa, har segdragits i åratal. Här finns utan tvekan en betydande tillväxtpotential.

Europas stats- och regeringschefer kan inte heller blunda för att osäkerheten i sig är den kanske främsta hämskon på tillväxten i Europa just nu. Vi ser redan tecken på en så kallad "bank run", en kapitalflykt från bland annat grekiska banker. Efter det grekiska valet i juni kan den utvecklingen accelerera bortom kontroll och sprida sig från land till land.

 

Bankerna är själva blodomloppet i ekonomin och om det skapas en oro kring insättningarnas säkerhet upphör det att fungera.

Det fick vi bittert erfara efter Lehman Brothers-kraschen i september 2008. EU-ledarna måste därför bestämma sig för hur pengarna i Europas banker ska garanteras. Utan en sådan plan är allt tal om tillväxt bara munväder.

Så fokusera gärna på tillväxten. Men inbilla inte Europas väljare att det finns några enkla tricks för att vända utvecklingen.