Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ledare: Stefan Löfvens huvudvärk

Foto: Cornelia Nordström

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Dagens möte i Maramö var tänkt att skänka ny lyster över alliansbygget. I stället har det blivit ett tillfälle för spaltmeter av krisanalyser i medierna. Glöden är borta, Moderaterna dominerar medan småpartierna förtvinar och idéerna är slut, konstateras det.

Kristecknen är utan tvekan uppenbara. Men det betyder inte att läget ser särskilt mycket ljusare ut för det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna.

Det finns tveklöst en ny energi i toppen sedan Stefan Löfven tog över, men partiet har samtidigt haft svårt att hitta en tydlig angreppspunkt på regeringen.

Det är talande att de det mest högljudda grälet just nu handlar om Nuon-affären.

Konflikten är kemiskt befriad från sakpolitik, men har potential att skada bilden av regeringen Reinfeldts duglighet.

 

Det är just den sortens debatter som S-ledningen verkar söka efter med ljus och lykta. En felslagen prognos från finansministern eller en olycklig formulering i Davos av statsministern vevas om och om igen medan kritiken mot de urgröpta ersättningssystemen har tystnat.

Om sakpolitiken är knepig är det ingenting i jämförelse med regeringsfrågan. Löfven har lärt sig läxan från förlustvalet 2010 och väljer klokt nog att passa i frågan kring vilket eller vilka partier som S eventuellt vill regera med efter en valvinst.

Men om S blir kvar kring 30-procentsnivån kommer det att bli allt svårare att uppträda i ensamt majestät.

Miljöpartiet är den mest sannolika partnern, men även om partierna har närmat sig varandra i vissa avseenden, såsom i synen förmögenhetsskatten och Rut-avdraget, så har de distanserat sig från varandra i andra.

 

Stefan Löfven är en mycket mer traditionell socialdemokrat än Mona Sahlin var. Han är industrins man, vars engagemang i miljöfrågor framstår som svalt. Han tror på kärnkraften och är en entusiastisk anhängare av svensk vapenexport och försvarsindustrin exempelvis.

Synen på arbete skiljer sig också åt mellan partierna.

Miljöpartiet har lagt fram ett förslag till kongressen i maj om att återinföra friåret och förkorta arbetstiden på olika sätt. S-kongressen å andra sidan kan försvåra ett eventuellt samarbete genom att besluta om en radikal linje i frågan om vinst i välfärden.

 

För att bilda en stark regering efter valet 2014 kommer S och Mp dessutom att behöva locka över åtminstone något av allianspartierna. Frågan är bara vilket. Centerpartiet kommer i bästa fall att klara sig kvar i riksdagen med en hårsmån, och lär knappast vilja tacka taktikröstarna genom att byta block. Och Folkpartiets frustration inom alliansen verkar, precis som Centerns, mest handla om olika högerförslag som Moderaterna sätter stopp för, såsom slopad värnskatt och uppluckrad arbetsrätt.

Alliansen må ha kris i äktenskapet, men Socialdemokraterna är trots allt kvar på dejtingstadiet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!