Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ledare: Som en parodi på EU:s sämre jag

Fredrik Reinfeldt var med och sa nej till mer pengar till jordbruket i fjol. Foto: Michel Euler/AP

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Veckans EU-toppmöte grusade förhoppningarna om att eurokrisen skulle kunna vrida unionen i rätt riktning.

Det budgetförslag som Herman von Rompuy i går försökte samla länderna kring är som en parodi på EU:s sämre jag.

Enligt förslaget ska det vanvettiga jordbruksstödet, som redan slukar närmare hälften av EU:s budget, bli ännu större. Dessutom vill man satsa ytterligare 18 miljarder euro på den misslyckade sondmatningen av fattiga regioner och glesbygdsområden.

Detta ska finansieras genom nedskärningar på sådant som faktiskt kan göra skillnad för EU:s konkurrenskraft - forskning och infrastruktur. Sammantaget innebär förslaget att EU:s orimliga utgiftsnivå blir oförändrad.

Sverige har tillsammans med Storbritannien, Nederländerna och ett antal andra länder slagits för rakt motsatta prioriteringar, med en minskad budget genom nedskärningar av jordbruks- och glesbygdsstöd.

Som om nesan inte redan var tillräcklig ska Sverige - som redan ligger i toppen över nettobidragsgivare till EU - enligt von Rompuys förslag betala ännu mer genom en minskad rabatt.

 

Det var ingen större överraskning att förslaget inte gick igenom i går. Sverige och andra likasinnade länder har intagit en kompromisslös hållning i förhållande till bland andra Frankrikes, Polens och Spaniens försök att maximera de egna pengaregnen.

Regeringen bör fortsätta att stå på sig.

Vi kanske inte kan vinna alla strider, både vad gäller budgetens storlek och innehåll, men förluster över hela brädet är inte ett alternativ.

Inte bara för Sveriges skull, för att det är orimligt att vi ska betala mer pengar för en politisk inriktning som missgynnar oss och som inga partier i riksdagen tror på. Det handlar också om EU:s bästa.

Skuldkrisen måste leda till minskad pengarullning, även på EU-nivå. Europa har allvarliga problem med konkurrenskraften. EU förstärker dem genom att hålla fallerande regionala ekonomier under armarna med skattepengar. Jordbruksstödet bidrar dessutom både till miljöförstöring och till att bönder i fattiga länder slås ut.

 

Så länge EU inte har enats om en ny budget gäller den gamla. Processen får gärna dra ut på tiden så länge alternativet ser ut som det gör.

Styrkeförhållandena inom EU har ändrats genom utvidgningen, som gett de bidragsmottagande länderna större makt. Därför är det viktigt att deras ambitioner hålls tillbaka i budgetförhandlingarna. Risken finns annars att vi går mot ett EU som bygger på ständigt större transfereringar. Pengaflöden som premierar jordbruk och föråldrade ekonomiska strukturer i stället för utveckling och konkurrenskraft.

Det bästa skulle naturligtvis ha varit om EU- länderna hade enats om en förnuftig budget vid det här laget. Men eftersom den möjligheten inte har funnits på kartan var gårdagens sammanbrott att föredra.

Kampen går vidare.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!