Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ledare: Skolpojkar duger inte som de är

The Economists diagnos efter en OECD-rapport om det västerländska "pojkproblemet": Lärare favoriserar sitt eget kön precis som manliga chefer i alla tider har favoriserat manliga skyddslingar. Foto: Christer Wahlgren

Vi har redan en feministisk utrikespolitik. Behöver vi en maskulinistisk skolpolitik?

Inte långt därifrån. Klyftan mellan flickors och pojkars skolresultat är alarmerande i ordets rätta bemärkelse. Och utvecklingen går åt helt fel håll.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I 2000 års Pisatest var pojkarna bättre än flickorna i matematik och på samma nivå i naturvetenskap. Tolv år senare låg de lika i matematik, men flickorna hade gått om i naturvetenskap. I läsförståelse har de alltid legat efter men gapet har ökat. Nu har nästan var tredje 15-årig grabb svårt att förstå innehållet i texter. Och läsförståelse är förstås nyckeln till framgång i alla teoretiska ämnen.

Det finns många förklaringar till eftersläpningen. En är att pojkar inte ser det som coolt att plugga eller framstå som smart. En annan är att de har flyttat fritidsfokus från böcker till datorspel i högre grad än flickorna. En tredje är att elever av manligt kön diskrimineras i den ofta kvinnodominerade skolvärlden; de får sämre betyg i förhållande till sina provresultat. Kanske för att lärarna upplever dem som stökiga. Eller, för att använda The Economists diagnos efter en OECD-rapport om det västerländska "pojkproblemet": Lärare favoriserar sitt eget kön precis som manliga chefer i alla tider har favoriserat manliga skyddslingar.

Många i Skolsverige har pekat på att dagens skola, där elever i hög grad förväntas ta ansvar för sin kunskapsinhämtning, missgynnar pojkarna. I skärtorsdagens Expressen skrev Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, på den bogen. Jansson vill ta ett bestämt farväl av den heliga "individualiseringen" och se en återgång till mer struktur och ordning i klassrummet, med en lärare som "tydligt styr undervisningsprocessen". Den modell vi har nu har inte gynnat svenska elever, skriver han, och den har särskilt missgynnat pojkarna.

Det finns mycket som tyder på att det är så, för ingenstans har pojkarna tappat mer än i Sverige. Ordning och struktur gynnar alla, men särskilt de mer omogna och ostrukturerade - eller de från hem utan studievana. "Jag hade aldrig kunnat göra min klassresa i dagens skola. Aldrig", har exempelvis den framgångsrika före detta Handelsprofessorn Magnus Henrekson sagt till Magasinet Neo.

Mer ramar och större lärarauktoritet skulle pojkarna alltså behöva. Men deras bristande läsning måste också åtgärdas. Här måste skolorna vara innovativa och envisa. Föräldrarna måste också göra sitt: läs för era söner och få dem att läsa själva. Och ha höga förväntningar på dem. Inpränta hur viktig skolan är och att män får allt färre gratisbiljetter till framgångståget.

I en utredning om jämställdhet i skolan beklagar utredaren att nästan alla problem brukar sluta med att man försöker förändra flickorna - aldrig pojkarna. Boys will be boys. Men den "favören" har en distinkt baksida: Om pojkar ska kunna bli kompetenta män måste de fås att lyckas i skolan. De duger faktiskt inte som de är i dag.


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!