Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ledare: Judehatet är inte historia

Antisemitism. Direkt efter andra värdskriget tog Malmö emot 30 000 överlevare från koncentrationslägren. I dag är det den stad i Sverige som har störst problem med antisemitism.Foto: Lasse Svensson

Den 27 januari 1945 nådde sovjetiska styrkor fram till koncentrationslägret Auschwitz. Men på 70-årsdagen av befrielsen kan antisemitismen tyvärr inte bara beskrivas i imperfekt.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Terrordådet mot kosherbutiken i Paris visar att judar fortfarande är en måltavla i Europa. Inte heller svenska judar är trygga.

"För första gången sedan 1945, är jag rädd. Jag lever i Sverige och var aldrig tidigare rädd. Vem kunde tro att vår demokrati kan hotas? skrev Auschwitz-överlevaren Hédi Fried, som medverkar på dagens minnesceremoni i Polen, i DN nyligen.

Månaderna efter andra världskrigets slut togs närmare 30 000 överlevare från nazisternas koncentrationsläger emot i Malmö. Det är en ödets ironi att Malmö nu är den stad i Sverige som har störst problem med antisemitism.

Häromveckan granskade "Uppdrag granskning" judehatet i staden. Den journalistiska metoden var lika enkel som avslöjande. Reportrarna Petter Ljunggren och Sanna Klinghoffer gick runt med judiska symboler på gatorna i Malmö. Dolda kameror fångade glåporden, äggen och hoten. Vissa stadsdelar fick de lämna av säkerhetsskäl.

Reportrarna intervjuade också kocken som blev attackerad på öppen gata, rabbinen som fått glasflaskor kastade efter sig och läraren vars elev skanderade "Auschwitz, du ska till Auschwitz".

Medan offrens frihet inskränks går förövarna trygga. Att attackera judar framstår som helt riskfritt. Av 137 anmälningar de senaste två åren i Malmö har inget lett till åtal. Därtill ska läggas ett stort mörkertal, skolan valde exempelvis att inte polisanmäla den elev som önskade skicka sin lärare till gaskamrarna.

Kanske kan flatheten förklaras med att antisemitismen i Malmö tar sig andra uttryck än förr. Medan hotet tidigare främst kom från högerextrema krafter har förövarna i dag ofta rötter i Mellanöstern.

Via arabiska tv-kanaler sprids hatpredikningar mot judar och de klassiska myterna om hur de ritualmördar barn. Och svenska judar får klä skott för vad som sker i Israel-Palestina-konflikten hundratals mil bort. Men det officiella Sverige tycks fortfarande ha oändligt mycket lättare att fördöma en sverigedemokrat som Björn Söder än inbjudna hatpredikanter.

Betydligt mer behöver göras för att komma tillrätta med antisemitismen. Kommuner och myndigheter måste ha en nolltolerans. Det duger inte att lärare vänder sig bort när elever ristar in hakkors i skolmiljön. Förhoppningsvis kan den nya nationella polismyndigheten också kraftsamla mot hatbrotten. Dagens straffrihet är förödande.

Men bara juridiska verktyg kommer inte att räcka för att bekämpa det antisemitiska giftet. Det förebyggande arbetet i skolor, föreningar och i samhället är allra viktigast. Därför var det så glädjande när ledande muslimer i Malmö i fredags uppvaktade den judiska församlingen med blommor.

Ansvaret för att antisemitismen ska kunna tryckas tillbaka vilar på oss alla.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.