Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ledare: Frankenstorm är bara en försmak

Klimatet har varit en icke-fråga under årets valrörelse, för första gången sedan 1984. Det är synd och skam, eftersom Barack Obama hade en ovanligt hög grön profil 2008..
Foto: Doug Mills

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I onsdags hade New York Times rubriken: "Är det människans fel? Vetenskapen är osäker."

Det handlade om stormen Sandy och huruvida klimatförändringen hade ett finger med i spelet. I artikeln informeras vi inledningsvis om att forskarna "inte vet säkert om stormen orsakades eller förvärrades av människoskapad klimatuppvärmning".

Det är rena dumheterna. Ingen vettig forskare menar att växthuseffekten tillverkar stormar ur intet. Stormar har alltid funnits. Men det råder ingen tvekan om att varmare vatten och varmare, fuktigare luft ger stormar mer energi. Dessutom leder höjd havsnivå - också en följd av uppvärmningen - till värre översvämningar. Även andra faktorer, som den smältande polarisen, spelade in i måndags.

En del av dessa fakta nämns i Times-artikeln, men på ett mycket försiktigt, fragmentariskt vis. Läser man noga, ser man dock att det gott och väl finns täckning för rubriker som "Klimatet förvärrar stormar" eller "Sandy är bara en försmak". I stället valde man alltså "ingen vet säkert"-linjen.

Det är ingen slump att New York Times, liksom många andra amerikanska medier, fegar. Den svinrika kol- och oljelobbyn har framgångsrikt drivit sin klimatskeptiska kampanj. Kongressen i Washington domineras av äldre, välbesuttna män - notoriska klimatskeptiker, statistiskt och reellt. USA är gravt beroende av billig olja och bensin. Den konservativa högern är stark. Allt detta har lett till att klimatskeptiker har blivit tongivande i debatten. I USA är det klimatmedvetenhet som klassas som extremism, när det borde vara tvärtom.

Klimatet har varit en icke-fråga under årets valrörelse, för första gången sedan 1984. Det är synd och skam, eftersom Barack Obama hade en ovanligt hög grön profil 2008. Men den ekonomiska krisen och högerns framgångsrika angrepp har gjort honom defensiv. Härom dagen dristade han sig att kalla klimatförändringen "en avgörande fråga", i en intervju med MTV, och sa att han var "förvånad" över att ämnet inte hade kommit upp under tv-debatterna. Som om han inte hade kunnat ta upp det själv.

Kommer Sandy att peta upp klimatet på den amerikanska politiska dagordningen? Just nu diskuteras frågan åtminstone, men när chocken har lagt sig är risken stor att den försvinner igen i myllret av dagspolitiska frågor: bensinpris, arbetslöshet, skatter. Detta trots att ekonomi och klimatarbete hör intimt ihop. Det är billigare att gå över till en hållbar ekonomi än att fortsätta som vanligt och betala för uppvärmningens konsekvenser.

Om Obama får sitta kvar, måste han lägga krut på klimatfrågan. Han måste utnyttja det lilla fönster som Sandy har öppnat. Hans ansvar är globalt. För när USA sover, kan andra länder också sova. Världens alla ledare kan säga som Fredrik Reinfeldt: Det är USA som är det stora problemet, vi är ju så små.

Och så fortsätter vi in i stormarna och skyfallen.

Om Obama får sitta kvar, måste han lägga krut på klimatfrågan.