Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ledare: Bra med stopp för plastmaten

Förbjuden - delvis. 2011 kom ett EU-förbud mot att använda plasten bisfenol A i nappflaskor och den är i Sverige förbjuden i barnmatsburkar. Men ett mer omfattande förbud behövs. Foto: COLOURBOX

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ett förbud mot plasten bisfenol A i livsmedelsförpackningar har diskuterats i flera år. Men miljöminister Lena Ek, C, har varit tveksam. Fram tills nu. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Ek att hon är beredd att ta strid med EU för att påbörja en utfasning av all användning av ämnet - en position som faktiskt är mer långtgående än Naturskyddsföreningens (SvD 1/2).

Bisfenol A började nyttjas på det teknikoptimistiska 60-talet. Eftersom plasten varken tar eller ger någon smak användes den tidigt i plastflaskor och konservburkar. Problemet är bara att ämnet lätt frigörs - speciellt när plasten värms upp.

Studier vid Harvard visar att halten av bisfenol A hos en grupp människor som åt konserverad grönsakssoppa dagligen under en vecka ökade med över tusen procent.

Forskarna är dock inte ense om hur ämnet påverkar oss människor. Men det kan agera som ett hormon och binda sig till naturliga östrogenhormoner i kroppen. Och östrogen påverkar såväl fortplantning som cellutveckling. I djurförsök har bisfenol A bland annat kopplats till infertilitet, autism och flera cancerformer.

 

År 2011 kom ett EU-förbud mot att använda plasten i nappflaskor och ifjol förbjöd Sverige den i barnmatsburkar. Besluten har motiverats med försiktighetsprincipen. Men den principen är ett tveeggat svärd. Vem minns inte millenniebuggen?

Livsmedelsverket hävdar själva att risken är mycket liten för att plastmaterial som förs över via maten kan skada människan. Men kemikalier är lömska - de farliga effekterna kan visa sig först decennier senare.

Mänskligheten lider fortfarande av att vissa ämnen förbjöds allt för sent. Tusentals barn i världen kommer exempelvis att dö i hudcancer de närmaste åren till följd av att tidigare utsläpp av freoner förtunnat ozonlagret. Och på samma sätt kommer tusentals människor att dö som en följd av att de inandats asbestdamm.

Att asbest totalförbjöds i Sverige först 1982 berodde till viss del på kortsiktiga ekonomiska och politiska hänsyn. Men kostnaden har i efterhand blivit hög: Såväl i mänskligt lidande som i reda pengar.

 

Exemplen visar att det kan finnas goda skäl att minska potentiella risker även innan det finns 100-procentiga bevis för ett visst ämnes skadlighet. Att Lena Eks långtgående krav på total utfasning av bisfenol A kan genomföras inom kort är knappast troligt. EU-kommissionen verkar vara beredd att ta strid i frågan.

Som ett första steg borde dock Sverige följa Frankrike och förbjuda bisfenol A i alla livsmedelsförpackningar, där risken för överföring är som störst.

För vi bör vara extra försiktiga med hormonstörande ämnen som kan påverka själva uppkomsten av mänskligt liv.