Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sommarskola kostar mer än det smakar

Utbildningsminister Gustav Fridolin kritiserar kommuner som inte ordnar sommarskola och läxhjälp.Foto: PATRIK Ã STERBERG/STELLA PICTURE STELLA PICTURES

Utbildningsminister Gustav Fridolin kritiserar kommuner som inte ordnar sommarskola och läxhjälp. Men när det saknas lärare bör de användas under vanlig skoltid.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Bara en tredjedel av Skolverkets bidragspott för lovskolor delades ut i fjol. I år är samtliga 149 miljoner kronor intecknade, men det är inte säkert att de betalas ut. De elever som kommuner och friskolor sökt pengar för måste ju dyka upp också.

Lovskolebidraget ges för elever från årskurs sex och uppåt som riskerar att inte nå godkäntnivån E i ett eller flera ämnen.

I Östhammar ska en elev gå i sommarskola en vecka. Kommunen får 1 290 kronor i bidrag av staten för detta. Kostnaden för att hantera ansökan i Östhammar och på Skolverket överträffar bidragssumman många gånger om.

Norrtälje slår till med 1 260 veckor. Var femte kommun har överhuvudtaget inte sökt.

"Det finns ingen efterfrågan bland eleverna, kan man säga", förklarar utbildningschef Matz Ingvarsson i Oskarshamn för DN. Han ifrågasätter också tanken att elever som gått ut nian utan gymnasiebehörighet verkligen fixar att läsa ikapp på två veckor.

I fjol lyckades knappt hälften av de sommarläsande niorna bli behöriga, men de var inte många - 1 336 personer. I Lund var det 25 av 32 som kirrade gränsen i somras, enligt Sydsvenskan. Men över 70 som lämnat nian obehöriga i studentstaden struntade i lovskolan.Det finns en annan väl så viktig förklaring till att kommuner och friskolor inte ordnar sommarskola på bred front - lärarbristen.

Redan på vanlig terminstid har de svårt att få tag i legitimerade lärare och allra helst sådana som har behörighet för de ämnesluckor som finns. Sommarskolans lärare ska också vara behöriga, även om kravet nu uppmjukats till i huvudsak.

Kommuner och friskolor som vill bidragsmaximera kan förstås lägga det legitimerade lärarkrutet på sommarlovet och anställa obehöriga på det vanliga terminsschemat. Men det rimliga är att koncentra den knappa resursen till ordinarie undervisning.

Det är också därför statbidraget för läxhjälp inte heller gått åt, till utbildningsminister Gustav Fridolins förtvivlan. Tidigare stadgades att också denna extraundervisning ska ges av leg lärare.

I slutet av februari ändrade regeringen sig. Sedan 5 april är det okej läxstugor sköts av amatörer, vilket fick Stockholm att slänga in en bidragsansökan motsvarande var tionde elev.

Fridolin beklagar att skolhuvudmännen inte söker bidragen. Det beklagliga är att de alls finns. De försämrar möjligheterna att göra ett bra jobb på ordinarie lektionstid i och med att lärartid tas i anspråk utan för schemat.

Se så, Fridolin. Slopa bidragen som ger kostsamt krångel och kass användning av lärarresurser.

Och inte bara dem. Ta bort alla öronmärkta bidrag, de ställer bara till problem för kommunerna. Det är ett för högt pris för att ministrarna ska få en stund i medieljuset.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Läs även Öronmärk med måtta.

Läs även Eric Erfors: Regeringen bidragsbluffar.