På torsdagsförmiddagen passerade Sverige en glädjande coronagräns. Antalet intensivvårdspatienter i landet sjönk under 300-strecket för första gången sedan den 31 mars.
Enstaka siffror kan man inte dra några stora växlar på, förstås. Men skulle trenden fortsätta nedåt som den har gjort en tid, och sedan vända upp igen, några veckor efter Black Lives Matter-demonstrationerna - då kan man anta att protesterna betingade ett högt smittpris.
Det vore särskilt tragiskt med tanke på att den tändande gnistan för demonstranterna inte har med Sverige att göra. De har tagit intryck av amerikanska protester mot polisvåld, rasism och sociala klyftor i USA, som följd av George Floyds fruktansvärda död.
Solidaritet är vackert, men det är osunt att amerikanska konflikter importeras till Sverige. För oavsett hur hemtamt svenskar rör sig på amerikanska nätsajter och forum så är USA och Sverige i grunden mycket olika länder.
Men till skillnad från i USA är en pockande polisnärvaro inte det stora problemet i Sveriges utsatta områden.
Visst finns det beröringspunkter. Rasism finns även här och svenskar med rötter i Afrika rapporterar fler hatbrott än invandrargrupper från andra kontinenter, enligt Brå (2018). Sverige lider också av en tilltagande geografisk och social segregation med etniska förtecken.
Men till skillnad från i USA är en pockande polisnärvaro inte det stora problemet i Sveriges utsatta områden. Tvärtom är det på tok för få poliser.
I brist på en kraftfull officiell ordningsmakt har andra grupper flyttat fram sina positioner. Kriminella hotar människor till tystnad, utpressar näringsidkare, bedriver öppen droghandel och skjuter hänsynslöst när gäng slåss om makten. Samtidigt inskränker extremister och fundamentalister på sina håll de boendes religionsfrihet och agerar moralpolis, vilket särskilt beskär kvinnors frihet.
Attackerna mot polisen, och de hatiska budskapen på plakaten, under onsdagens demonstration, är helt oacceptabla.
En ökad polisnärvaro i utsatta områden kan, för den skötsamma majoriteten, innebära en bättre vardag med mer trygghet, frihet och rättssäkerhet.
Men det förutsätter att polisen arbetar rätt, att poliserna kliver ur sina bilar, är synliga i vardagen och trycker tillbaka de destruktiva krafterna. I Angered i nordöstra Göteborg har polisen rönt framgång genom att ta återta kontroll över gator och torg och hålla hårt på en modell där alla poliser är både relationsbyggande och gränssättande.
”Jag brukar säga att vi ska vara äckligt korrekta, Om någon polis har gjort fel ska vi be om ursäkt. Sådant bygger förtroende hos lokalbefolkningen”, sade lokalpolischefen Ulf Merlander till ledarsidan i november 2019.
Det finns tveklös förbättringspotential hos den svenska polisen, men det finns absolut ingen anledning att importera den amerikanska tankefiguren att polisen är utsatta minoriteters fiende. Attackerna mot polisen, och de hatiska budskapen på plakaten under onsdagens demonstration, är helt oacceptabla.
Poliser på gator och torg förtjänar tvärtom vår tacksamhet.