Att polisen ska få rätt att sätta upp övervakningskameror utan tillstånd är inte något som regeringen behöver dra i långbänk. Foto: NICLAS TILOSIUS, ALEX LJUNGDAHL/EXPRESSEN & CHRISTIAN ÖRNBERG
Att polisen ska få rätt att sätta upp övervakningskameror utan tillstånd är inte något som regeringen behöver dra i långbänk. Foto: NICLAS TILOSIUS, ALEX LJUNGDAHL/EXPRESSEN & CHRISTIAN ÖRNBERG

Låt polisen bestämma själv över kamerorna

Publicerad

Regeringens saktfärdighet om övervakningskamerorna är uppseendeväckande. Polisen borde snabbt få rätt att sätta upp kameror utan tillstånd.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Polisens övervakningskameror i Stockholmsförorterna Tensta, Rinkeby och Husby som sattes upp i våras har blivit en succé.

 "Vi har sett enorma effekter i våra utredningar, vid brott som inte hade kunnat klaras upp på andra sätt, säger Christoffer Bohman, biträdande lokalpolisområdeschef i Rinkeby, till TT.

Kamerorna spelade exempelvis en viktig roll för att den man som misstänks ha mördat en koranlärare i Tensta i oktober så snabbt kunde gripas.

I Skåne utgör också film från en övervakningskamera ett viktigt bevis mot den man som misstänks ha sprängt en polisbil i Malmö. Och polisen tror att personer som syns på en övervakningsfilm kan kopplas till en av gruppvåldtäkterna i staden.

Polisens övervakningskameror

Men trots många exempel på värdet av övervakningskameror i brottsbekämpningen är verktyget kontroversiellt.

Ofta talar kritikerna om vikten av att skydda människors privatliv. Men det måste vägas mot att staten nu bättre kan värna brottsoffrens integritet.

En annan kritik går ut på att polisens kameror i Stockholmsförorterna har fått viss brottslighet att flytta på sig. Men att knarklangarna lämnar centrumen i Tensta, Rinkeby och Husby har ett stort värde i sig. Det är platser som många människor måste passera och där affärsidkare har haft svårt att verka på grund av kriminaliteten. Om kameror kan hjälpa allmänheten att återta dessa offentliga rum är det bara att applådera.

Utvecklingen mot fler övervakningskameror hejas på av regeringen - åtminstone i teorin. I maj kommer en ny lag som sägs underlätta för polisen att sätta upp kameror för att motverka brott.

I praktiken varnar polisen dock för att effekten av lagen kan bli den motsatta och att kraven på administration kommer att öka från en redan hög nivå. Polisen kommer även i fortsättningen att behöva söka tillstånd för kamerorna.

Efter hård kritik mot detta beslöt regeringen strax före jul att tillsätta en ny utredning som ska undersöka om tillståndskravet kan ersättas med en anmälningsplikt för polisen. 

Anmälningsplikt för kameror

Regeringens saktfärdighet är uppseendeväckande. Redan i juni började ministrar i regeringen att tala om behovet av en ny utredning. Men direktiven presenterades först i december. Först i augusti i år ska utredaren presentera sina slutsatser. Det betyder att det tog nästan lika lång tid för regeringen att spika direktiven som utredningen kommer att få på sig.

Alliansen har med rätta tröttnat och drev i december igenom ett tillkännagivande i riksdagen om att polisen bör få slippa att söka tillstånd för sina kameror redan från maj i år. 

Det är förstås viktigt att lagstiftningsarbete sker noggrant. Men denna fråga är i grunden enkel. För näringsidkare räcker det redan med en anmälan för att få sätta upp kameror i butiker, parkeringsgarage och vid bankomater.

Att polisen ska få samma möjlighet är inte något som behöver dras i långbänk.

 

Läs också:

Säkerhet är viktigare än integritetsvurm 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag