Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Låt polisen bestämma själv över kamerorna

Att polisen ska få rätt att sätta upp övervakningskameror utan tillstånd är inte något som regeringen behöver dra i långbänk. Foto: NICLAS TILOSIUS, ALEX LJUNGDAHL/EXPRESSEN & CHRISTIAN ÖRNBERG

Regeringens saktfärdighet om övervakningskamerorna är uppseendeväckande. Polisen borde snabbt få rätt att sätta upp kameror utan tillstånd.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Polisens övervakningskameror i Stockholmsförorterna Tensta, Rinkeby och Husby som sattes upp i våras har blivit en succé.

 "Vi har sett enorma effekter i våra utredningar, vid brott som inte hade kunnat klaras upp på andra sätt, säger Christoffer Bohman, biträdande lokalpolisområdeschef i Rinkeby, till TT.

Kamerorna spelade exempelvis en viktig roll för att den man som misstänks ha mördat en koranlärare i Tensta i oktober så snabbt kunde gripas.

I Skåne utgör också film från en övervakningskamera ett viktigt bevis mot den man som misstänks ha sprängt en polisbil i Malmö. Och polisen tror att personer som syns på en övervakningsfilm kan kopplas till en av gruppvåldtäkterna i staden.

Polisens övervakningskameror

Men trots många exempel på värdet av övervakningskameror i brottsbekämpningen är verktyget kontroversiellt.

Ofta talar kritikerna om vikten av att skydda människors privatliv. Men det måste vägas mot att staten nu bättre kan värna brottsoffrens integritet.

En annan kritik går ut på att polisens kameror i Stockholmsförorterna har fått viss brottslighet att flytta på sig. Men att knarklangarna lämnar centrumen i Tensta, Rinkeby och Husby har ett stort värde i sig. Det är platser som många människor måste passera och där affärsidkare har haft svårt att verka på grund av kriminaliteten. Om kameror kan hjälpa allmänheten att återta dessa offentliga rum är det bara att applådera.

Utvecklingen mot fler övervakningskameror hejas på av regeringen - åtminstone i teorin. I maj kommer en ny lag som sägs underlätta för polisen att sätta upp kameror för att motverka brott.

I praktiken varnar polisen dock för att effekten av lagen kan bli den motsatta och att kraven på administration kommer att öka från en redan hög nivå. Polisen kommer även i fortsättningen att behöva söka tillstånd för kamerorna.

Efter hård kritik mot detta beslöt regeringen strax före jul att tillsätta en ny utredning som ska undersöka om tillståndskravet kan ersättas med en anmälningsplikt för polisen. 

Anmälningsplikt för kameror

Regeringens saktfärdighet är uppseendeväckande. Redan i juni började ministrar i regeringen att tala om behovet av en ny utredning. Men direktiven presenterades först i december. Först i augusti i år ska utredaren presentera sina slutsatser. Det betyder att det tog nästan lika lång tid för regeringen att spika direktiven som utredningen kommer att få på sig.

Alliansen har med rätta tröttnat och drev i december igenom ett tillkännagivande i riksdagen om att polisen bör få slippa att söka tillstånd för sina kameror redan från maj i år. 

Det är förstås viktigt att lagstiftningsarbete sker noggrant. Men denna fråga är i grunden enkel. För näringsidkare räcker det redan med en anmälan för att få sätta upp kameror i butiker, parkeringsgarage och vid bankomater.

Att polisen ska få samma möjlighet är inte något som behöver dras i långbänk.

 

Läs också:

Säkerhet är viktigare än integritetsvurm 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!