Låt inte Norge vinna nya drönarkriget

Medan Norge tidigt moderniserade lagar och regler för drönare har svenska företag tvingats dras med föråldrade regelverk.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Sverige brukar vara ledande vid teknikskiften. Men den lovande drönartekniken har motarbetats av politiker och myndigheter. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Flygplatser som tvingas stänga, kränkande fotografering och risk för terrordåd. När medierna uppmärksammar drönare är vinklarna ofta negativa. Mer sällan uppmärksammas den stora nytta som drönartekniken medför.

Redan nu används de för att leta läckor i fjärrvärmerör, minska övergödningen av åkrar och leverera hjärtstartare direkt till olycksplatser. Det handlar inte om enskilda testflygningar. Skogsstyrelsen beräknar att över tusen drönare används enbart inom det svenska skogsbruket och att det finns miljardbelopp att spara för skogsägarna.

Utvecklingen är dessutom ännu i sin linda. Eftersom tekniken i rask takt blir både billigare och bättre är det egentligen bara fantasin som sätter gränser för framtida användningsområden.

Drönare främjas inte

Att utnyttja teknikskiften var länge Sveriges kanske främsta gren. I början av 1990-talet antog riksdagen en av världens mest liberala telelagstiftningar. Det är en viktig förklaring till att svenska företag i många fall fortfarande är världsledande på telekommunikation.

Tyvärr har svenska politiker och myndigheter inte varit lika framsynta när det gäller att främja drönartekniken. Medan vårt grannland Norge tidigt moderniserade sina lagar och föreskrifter har svenska företag och privatpersoner länge tvingats dras med föråldrade regelverk.

I oktober i fjol drog Högsta förvaltningsrätten dessutom undan mattan för nästan hela branschen. I ett mål initierat av statliga Datainspektionen slog domstolen fast att kameror som är monterade på drönare ska betraktas som övervakningskameror, vilket kräver tillstånd.

Domen fick stora konsekvenser, speciellt då det snabbt stod klart att det i många fall var utsiktslöst att ansöka om tillstånd.

Men denna gång agerade regeringen snabbt. Från den första augusti - en blinkning i lagstiftningssammanhang - betraktas filmande drönare inte längre som övervakningskameror. Inom kort väntas Transportstyrelsen dessutom förenkla sina föreskrifter för obemannade flygfarkoster. Enligt förslaget ska det bli tillåtet att inspektera höga master med drönare, mindre strikta regler ska leda till färre onödiga flygplatsstängningar och i vissa fall ska det bli tillåtet att köra utom synhåll. Därmed kommer Sverige att närma sig Norges lagar och regler. 

Fler lättnader åt drönare

Men svenska politiker och tjänstemän bör inte nöja sig med att blott jaga grannländerna. I stället bör de ta täten och liberalisera lagar och regler ytterligare. 

Dagens regler, där Lantmäteriet på papperet ska granska alla foton tagna med drönare innan de läggs ut i sociala medier, är exempelvis inte ändamålsenliga. Planerna på att göra ett område utanför Västervik till en testbädd för ny drönarteknik bör också få grönt ljus från Transportstyrelsen.

Drönarna har kommit för att stanna. För Sveriges skull bör politikerna se till att så stor del av teknikutvecklingen som möjligt sker här.


Läs också:

Morgan Johansson måste stoppa den galna drönarattacken