"Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna." Så sa Stefan Löfven i början av året.
Statsministern låter tydlig och bestämd, men stämmer det han säger i praktiken?
På senare tid har medierna skildrat många drabbande levnadsöden. Det handlar om ynglingar från Afghanistan som kommit till Sverige med stora drömmar om ett bättre liv. På senare tid har dock många fått se sina drömmar krossas.
Efter att Migrationsverket i somras ändrat sin tolkning av reglerna får ensamkommande utan skyddsskäl och som bedöms vara 16 eller 17 år gamla bara tillfälliga uppehållstillstånd. Efter 18-årsdagen ska de utvisas till hemlandet.
Men detta "nej" vill nu regeringen gå in och ändra till ett "ja". Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin, MP, planerar regeringen att ändra lagen så att ensamkommande som saknar skyddsbehov och som kom hit före den 24 november ifjol ändå ska få stanna i Sverige. Villkoret är att de studerar på gymnasiet.
Enligt förslaget ska de unga få ett fyraårigt uppehållstillstånd. Syftet med att ge så långa tillstånd verkar, åtminstone från MP:s sida, vara att de sen ska få stanna för gott i Sverige med hänvisning till "anknytning".
Utformningen ger upphov till en rad praktiska frågor. Hur ska man kontrollera att de många tusen personer det kan handla om verkligen går på gymnasiet? Och får ungdomarna överhuvudtaget några incitament att slutföra sin utbildning om villkoret är att de studerar?
Framförallt väcker det principiella frågor. Sverige har skärpt sina asylregler och infört ID- och gränskontroller med motiveringen att välfärdssystemen inte klarar en anstormning som den under förra höstens flyktingkris. I det läget väljer regeringen att prioritera personer som saknar flyktingskäl. Man väljer rentav att ge dem längre uppehållstillstånd än de konventionsflyktingar som kommer i dag.
Signalen utåt blir därmed att ensamkommande även i fortsättningen kan få stanna i Sverige utan asylskäl. Regeringen skissar nämligen på ett förslag som mjukar upp reglerna även för dem som sökt asyl efter november ifjol. Det blir en fortsättning på den gamla migrationspolitiken som till slut tvingade fram regeringens u-sväng i flyktingfrågan.
Gustav Fridolin säger till DN att "beslutet har påverkats av inte minst det man vittnar om från skolans värld." Både ensamkommande elever och lärare tycker att situationen är påfrestande, menar han.
Motiveringen ligger helt i linje med partiets klassiska de-som-redan-är-här-politik. MP har länge och framgångsrikt slagits för olika ad-hoc-lösningar för dem som fått avslag.
Det är svårare att förstå varför Socialdemokraterna stöder lagändringen. Stefan Löfven kommer inte att vara speciellt trovärdig nästa gång han säger att ett nej är ett nej i migrationspolitiken.
Läs också:
Nu öppnar kommunerna sovsalar för flyktingar igen
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.