Låt inte de kriminella gängen dra nytta av coronakrisen

Poliser på plats i Biskopsgården efter en explosion. Biskopsgården är ett av landets 61 utsatta områden.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
Polisen har noterat att kriminella letar nya sätt att tvätta pengar, exempelvis att ta över konkursmässiga företag. (Bilden är en genrebild).
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kriminella utnyttjar krisen för att rekrytera gängmedlemmar, ta över konkursmässiga företag och mjölka staten på bidrag. Åtgärderna som sätts in nu avgör utvecklingen under de kommande decennierna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Polisens nationella operativa avdelning (Noa) varnar i en ny rapport för att lågkonjunkturen i coronaepidemins spår kan leda till att brottsligheten ökar – och mest i de redan utsatta områdena. 

Vi vet sedan tidigare ekonomiska kriser att stigande arbetslöshet leder till större psykisk ohälsa, ökat missbruk och mer våld i hemmen.

I de scenarier som skissas upp räknar Noa med att krisen pågår åtminstone året ut, och kanske till 2022. Det går i linje med andra bedömare, som tror att efterverkningarna av krisen blir långvariga. I Konjunkturinstitutets prognos hoppas man att ekonomin ska börja återhämta sig under sista kvartalet i år – men trots en sådan, snabbare rekyl skulle arbetslösheten nå tio procent, och inte vara tillbaka på samma nivåer som innan coronakrisen förrän 2024. Utrikes födda drabbas sannolikt svårast, i denna grupp beräknar Arbetsförmedlingen att arbetslösheten når 20 procent.

Vi vet sedan tidigare ekonomiska kriser att stigande arbetslöshet leder till större psykisk ohälsa, ökat missbruk och mer våld i hemmen.

Kriminella tar över konkursmässiga företag och använder dem till penningtvätt, luftfakturor och för att söka statliga corona-stöd.

Men högre arbetslöshet, särskilt bland unga, utrikesfödda och personer som saknar gymnasieutbildning, betyder också att rekryteringsbasen för kriminella gäng ökar, enligt Noa. Fler gängkriminella betyder i sin tur ännu större påfrestningar på lokalsamhället – i form av beskyddarverksamhet mot lokala företagare och öppen droghandel, men också skjutningar och sprängningar när gängkartorna ritas om. 

Polisens bedömning är därför att det kommer att bli ännu svårare att verka i utsatta områden framöver, när ”viljan att samarbeta med polisen begränsas av alternativa normsystem”.

Redan nu har Noa noterat att kriminella letar nya sätt att tvätta pengar, när social distansering fått restaurangbranschen att gå på knäna. I stället tar de över konkursmässiga företag och använder dem till penningtvätt, luftfakturor och för att söka statliga corona-stöd. Krisen är en möjlighet för den organiserade brottsligheten att nästla sig in i fler delar av samhället, såväl vita som svarta och grå. Det gör det ännu svårare att komma åt dem senare.

Den draksådd som coronaepidemin sår i landets utsatta områden kommer vi att skörda lång tid framöver. Det krävs ett samlat grepp för att vända utvecklingen:

Satsa på skolor i utsatta områden. Locka duktiga lärare med högre löner, fokusera undervisningen på färdigheter som läsa-skriva-räkna och inför nolltolerans mot stök. Stoppa konfessionella friskolor.

Freda förorterna från projektsjukan. Långsiktigt, reguljärt polisarbete med områdespoliser ger mer än korta punktinsatser som ”Operation Rimfrost”.

Sätt åt de gängkriminella. Slopa straffrabatter, arbeta med snabbare lagföring, och ge högre prioritet åt välfärdsbrottsligheten. Ge Kriminalvården – och inte socialtjänsten – ansvar för grovt kriminella unga.

Varje åtgärd som sätts in – eller dras in – i dag avgör utvecklingen under kommande decennier. Hur vill du ha det, Stefan Löfven?