Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låt inte C stoppa insynen i friskolor

Centerpartiets Annie Lööf har svängt i synen på offentlighetsprincip även för friskolor.
Foto: LISA MATTISSON
Vittraskolan på Södermalm i Stockholm är en av de skolor som borde omfattas av offentlighetsprincipen.
Foto: YLWA YNGVESSON
Foto: LISA MATTISSON

Måtte regeringen inte lyssna på Annie Lööf. Offentlighetsprincipen måste gälla även friskolor.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Gymnasiebolaget Praktiska Sverige AB riskerar att få betala sju miljoner kronor i vite. Anledningen är att elever inte har fått de praktikplatser och den studiehandledning som de har rätt till.

Tyvärr är tisdagens nyhet inte speciellt förvånande. Skolkoncernen har i åratal kritiserats för allt från brist på elevhälsovård till saknade skolbibliotek.

Journalister som vill gå vidare och granska bolagets 33 skolor runtom i Sverige kommer dock snabbt att stöta på problem. Den offentlighetsprincip som gäller för kommunala skolor omfattar nämligen inte friskolor. 

Utredning om ökad insyn

Länge fanns en blocköverskridande enighet om att förändra det. En utredning blev klar för flera år sedan och en rad remissinstanser är positiva. Företagen själva protesterar dock.

Andreas Åström, Almega, och Caroline af Ugglas, Svenskt Näringsliv, menade i SvD i helgen att offentlighetsprincipen skulle bli allt för betungande, speciellt för mindre företag.

Det är tvivelsutan så att en utökad offentlighetsprincip skulle öka kraven på dokumentation och arkivering, vilket kostar pengar. Men det måste vägas mot förbättrade möjligheter att granska friskolorna.

Bättre dokumentation är inte heller enbart av ondo. En anledning till att Praktiska nu hotas av vite är att företaget inte kan redogöra för hur det går för de närmare 1 800 elever som läser på introduktionsprogram.

Insynen utgör dessutom en kostnad även för kommunerna. Det är svårt att förstå logiken i att Bjurholmens kommun - med knappt 2 500 invånare - förväntas klara av att hantera offentlighetsprincipen medan Academedia - med närmare 80 000 barn i sin verksamhet - inte skulle kunna göra det.  

En annan vanlig invändning från kritiker av utökad offentlighetsprincip är att byggbolag som bygger vägar inte omfattas av kravet på insyn, trots att det bekostas av skattemedel. Men den jämförelsen haltar rejält. Friskolor har etableringsfrihet och kommunerna måste därefter betala skattepengar för deras elever. Genom att sätta betyg ägnar sig skolorna också åt myndighetsutövning.

Centerpartiet motsätter sig insyn

Länge var det en självklarhet för borgerligheten att offentlighetsprincipen även skulle omfatta friskolorna. År 2014 tillsatte alliansregeringen en utredning i syfte att driva igenom en sådan reform. Och i alliansens skuggbudget samma år var de fyra partierna överens om att offentlighetsprincipen skulle råda.  

Men sedan dess har Centerpartiet svängt. I den första partiledardebatten efter Januariöverenskommelsen gick Annie Lööf till attack mot regeringens planer på att öka insynen i friskolorna och i sociala medier kallade Centerpartiet det samma dag för ”en attack på den fria företagsamheten”. 

Det ger en intressant inblick i Centerpartiets prioriteringar. En av de få invändningar som partiet haft mot den rödgröna regeringen efter att man släppt fram Stefan Löfven som statsminister är alltså att skattebetalarna ska få bättre insyn i skattefinansierade skolor.

Måtte regeringen inte lyssna på Annie Lööf.

Årets svensk - Hamid Zafar - om hur stöket i skolorna kan minska.