Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låt dem inte gömma sitt ansvar för krisen

Vem är ansvarig för Sveriges krishantering? Är det Folkhälsomyndigheten, regeringen eller kanske Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?
Statsminister Stefan Löfven (S).Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dan Eliasson.Foto: Fredrik Funck/DN/TT / Fredrik Funck Dagens Nyheter
Statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, Anders Tegnell.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fingerpekandet har redan börjat. Att vänta med att utvärdera Sveriges coronastrategi tills krisen är över vore ett allvarligt misstag.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är hög tid att blicka framåt och redan nu se vad vi kan lära oss av krisen, det var budskapet från statsministern vid en presskonferens i veckan.

I Köpenhamn. För det var Danmarks Mette Frederiksen som där presenterade en ny myndighet, som ska se till att landet står bättre rustat inför en andra våg eller nya pandemier. 

Sveriges statsminister har visat ett betydligt svalare intresse för att dra lärdomar av krisen. Stefan Löfven (S) har visserligen lovat att en coronakommission ska tillsättas, men först någon gång i framtiden:

”När krisen är över, jag betonar: när den är över, har regeringen för avsikt att tillsätta en sådan kommission”, sa Löfven 7 maj till TT.

Coronakrisen kommer att bli långvarig. Det kan dröja till nästa sommar innan det finns ett vaccin. Löfvens kommission lär därför inte komma i gång med sitt arbete förrän nästa höst, i bästa fall. Senfärdigheten har ett pris.

”Det fattas nya beslut i stort sett varje dag, och att långt senare få fram tillförlitlig information om händelseförloppet kan bli svårt”, berättar Aud Sjökvist, krisberedskapsexpert som på regeringens uppdrag utredde krishanteringen efter Västmanlandsbranden 2014, för ledarsidan. 

Aud SjökvistFoto: Privat

Sjökvist jämför med rättsväsendet: Vittnesmål bedöms som mindre trovärdiga ju längre tid som har gått. Om en kommission tillsätts redan nu, skulle den ha möjlighet att dokumentera vad som sker i realtid.

”Det är lite som att man får möjlighet att sätta upp en övervakningskamera, i stället för att förlita sig på vittnens minnen två år efter händelsen.”

Att dokumentera är viktigt, inte bara för att kunna utkräva ansvar för eventuella misstag som begås, utan framför allt för att kunna bedöma hur samhället kan rustas bättre inför nästa kris. 

Dessutom pågår en utredning om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar, som ska vara klar 1 mars 2021. Om coronakommissionen inte ens har tillsatts till dess riskerar viktiga lärdomar att tappas bort.

Att Sverige har valt en annan linje än flertalet andra länder är i sig ett skäl att påbörja en granskning redan nu, tycker Sjökvist.

Det finns ytterligare ett tungt skäl till att inte vänta. Fingerpekandet är redan i full gång. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har inte imponerat under epidemin, och generaldirektör Dan Eliasson har i flera intervjuer velat slå fast att det är ”Folkhälsomyndigheten som har ansvar för att hantera krisen”. Socialminister Lena Hallengren har i stället pekat på att regioner och arbetsgivare ansvarar för skyddsutrustning. 

Ansvaret bollas runt som Svarte-Petter.

Ju längre regeringen väntar med att tillsätta en corona-kommission, desto svårare kommer det bli att få fram sanningen om vad som hände när landet Lagom valde en helt egen väg.