Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Låt bakteriejägarna bli mångmiljardärer

Det behövs nya antibiotikaläkemedel – annars kan vi stå inför en global kris om några år. Foto: LINNEA RHEBORG / BILDBYRÅN
EU borde ge ett "market entry reward" om en miljard dollar till forskare som får fram nya läkemedel. Foto: JENS MEYER / AP

Antibiotikaresistens är en akut samhällsrisk. Det är hög tid att tänka kreativt för att möta hotet från bakterierna.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Resistensen mot antibiotika har blivit så utbredd att "storskaliga hälsokriser" är att vänta. Det skriver forskare från Stockholms universitet i tidskriften Nature. Det handlar bland annat om E.coli-bakterier och salmonella, där flera stammar är resistenta mot alla eller de flesta antibiotikatyper.

"Att åka till sjukhuset kan bli ett vågspel framöver", sa Peter Søgaard Jørgensen, huvudförfattare till artikeln, i ett uttalande. "Fler patienter kommer att ha otur, och bli infekterade med bakterier som inte går att behandla. Det är en akut samhällsrisk."

När penicillinet inte biter blir rena rutiningrepp plötsligt riskabla. Patienter som har nedsatt immunförsvar – till exempel på grund av kemoterapi eller en operation – kan dö om de smittas med infektioner på sjukhuset.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot

Också risken för epidemier ökar. När spanska sjukan härjade mellan 1918 och 1920 var det inte influensaviruset som dödade flest – utan den bakteriella lunginflammation som följde i dess spår. En lunginflammation som vi har vant oss vid att kunna bota.

Att stoppa spridningen är en ödesfråga och måste behandlas därefter. Det räcker inte med att sprita händerna – överbelagda sjukhusavdelningar är smitthärdar, där det inte går att hålla patienterna tillräckligt åtskilda. 

I veckan tog EU:s ministerråd beslut om att förbjuda rutinmässig användning av antibiotika i jordbruket. Det är naturligtvis bra - men reglerna ska inte börja gälla förrän om tre år.

Varje år dör omkring 700 000 människor globalt i infektioner som orsakats av resistenta bakterier. En brittisk studie har räknat ut att om inte utvecklingen vänds kommer den siffran att öka till 10 miljoner människor år 2050.

Ändå har det varit svårt att få finansiering till att forska fram nya mediciner. Arbetet är oerhört tidskrävande, och bara en av fem preparat godkänns i slutändan. Det är inte lönsamt för läkemedelsföretagen, som därför hellre fokuserar på annat. Det är ett marknadsmisslyckande som kostar liv.

Ge den som forskar fram ny antibiotika en miljard

Det behövs både statliga satsningar och ökade drivkrafter för läkemedelsföretag att ta fram nya sorters antibiotika. I januari föreslog DRIVE-AB, ett internationellt forskningskonsortium med deltagare från akademin, läkemedelsindustrin och hälsoorganisationer, att en "market entry reward" införs. 

Den som introducerar ett nytt läkemedel på marknaden, som fyller ett behov i antibiotikautvecklingen, skulle belönas med en miljard dollar.

I dagsläget är 42 antibiotikaläkemedel under utveckling, men inte ens hälften riktar sig mot de svåraste bakterierna. Det är värt att ta till nya och ovanliga lösningar för att möta epidemihotet. 

EU skulle kunna spela en avgörande roll – hellre än att pumpa in miljarder i korrupta strukturfonder kunde man skapa belöningar till dem som forskar fram nya läkemedel till den europeiska sjukvården.

 

Läs också: Vi behöver en snuvans DiCaprio 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av åsiktsprogrammet Ledarsnack. Denna gång med författaren Svend Dahl om Liberalernas inre strider.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!