Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lärare måste kunna tala utmärkt svenska

Senaste nytt om coronautvecklingen i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Oavsett hur duktig en invandrad lärare är på sitt ämne fungerar hon eller han inte utan ett fast grepp om svenska språket.Foto: LAURENT GILLIERON / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Intresset för den kompletterande lärarutbildningen för invandrare har exploderat. Det innebär både möjligheter och risker.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Utbildningssystemet är, liksom de flesta andra system, hårt påverkat av coronautbrottet. Från gymnasiet och uppåt är det i princip distansundervisning som gäller, medan grundskolan är öppen ”som vanligt”, dock med stor frånvaro i många klassrum. 

Men en sak är sig lik: lärarbristen. Jämfört med förra läsåret har andelen behöriga lärare minskat från 70,5 till 70,1 procent. Inget jättetapp, men det fortsätter att gå käpprätt åt fel håll.

”Det duger inte eftersom vi vet att lärarna är nyckeln för att få goda kunskapsresultat. Ansträngningarna för att mota lärarbristen måste nu intensifieras”, säger Åsa Fahlén på Lärarnas riksförbund till Skolvärlden.

Sökande från ett 50-tal länder

Intresset för en form av lärarutbildning har dock ökat ”explosionsartat”, rapporterar Lärarnas tidning. Det handlar om den kompletterande utbildningen för lärare med utländsk examen. Där har antalet sökande i landet ökat med 80 procent jämfört med förra våren. I Malmö är siffran 177 procent. 

Förmodligen är det flyktingkrisen 2015 som avspeglar sig i det ökande trycket; många av de sökande kommer från Irak och Syrien. Men totalt kommer de sökande från ett 50-tal olika länder, inklusive ett stigande antal från Indien och Bangladesh. 

Här finns förstås möjligheter för Skolsverige att få ett tillskott av pedagoger, men det saknas inte fallgropar. 

Behörig till utbildningen är den som har gått minst en tvåårig lärarutbildning utomlands. Dessutom måste vederbörande ha godkänt betyg i svenska 3, svenska som andraspråk eller motsvarande. 

Men kan man lita på att godkänt betyg verkligen innebär att kunskaperna i svenska är goda? Tyvärr inte.

Glädjebetyg på svenskutbildningar

Kvaliteten på svenskkurser för invandrare är ojämn. Verksamheten har byggts ut väldeliga på grund av den stora invandringen och bristen på behöriga lärare är ett problem även där.  

När fackförbundet Kommunal undersökte kvaliteten på vårdutbildningar för nyanlända klagade många vårdlärare på att elever helt uppenbart hade fått med sig glädjebetyg från oseriösa anordnare av SFI och svenska som andraspråk. Deras språkkunskaper var undermåliga.

Rimligen kan det problemet dyka upp även på lärarutbildningen för nyanlända.

Här gäller det att utbildningsanordnarna tar sin uppgift på allvar; att man inte vinkar förbi lärarstudenter som saknar ett fast grepp om svenska språket. 

Utan goda språkkunskaper fungerar man inte som lärare oavsett hur väl man kan sitt ämne. Eleverna mister snabbt respekten, skriver Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i en rapport. Dessutom bygger undervisningen i Sverige på ett oupphörligt resonerande mellan lärare och elever. Det förutsätter en sofistikerad språkförståelse.

Lärarbristen kommer att kräva ständigt nytänkande - men kvaliteten måste hållas hög.