Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lärare måste få bära ut bångstyriga elever

Utbildningsminister Anna Ekström (S) oroas av en utveckling där lärare blir så rädda för anmälningar att de inte kan göra ett gott jobb. Den utveckling har nog redan startat. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Foto: JESSICA GOW / TT / TT NYHETSBYRÅN

Kränkningsanmälningarna mot lärare bara ökar. Snart vill väl ingen människa med normal självkänsla ratta ett klassrum. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När politiker sitter vid ritbordet och skrivbordsreformerar, kan de drömma loss ordentligt. Jan Björklunds skolreformpaket från 2010, med ny skollag och läroplan, kunde ha haft undertiteln: ”Nu skapar vi äntligen den perfekta skolan utan problem.”

Det gick så där, kan man konstatera. I skollagen ägnas exempelvis hela kapitel 6 åt ämnet kränkningar: kränkningar ska aktivt motverkas och förebyggas, årliga åtgärdsplaner ska upprättas, utvärderas och återrapporteras. Det är självklart förbjudet för personal att kränka elever. Och barn som känner sig kränkta har rätt till skadestånd från skolan, om inte skolan kan bevisa att den inte har kränkt.

Har lagen haft effekt? Har kränkningar blivit historia? Nej, tvärtom, om man ser till de anmälningar som barn har gjort mot påstått kränkande lärare. 

2013 gjordes 475 anmälningar till Skolinspektionen. I fjol gjordes 424, bara under första halvåret. Nästan en fördubbling, alltså, enligt Expressens granskning

Någonting är galet - men det handlar inte om att lärare har blivit sadister. Det är snarare synen på vad en kränkning är som har blivit tokig. 

Vad är en kränkning, exakt?

Expressen återger ett fall i Malmö 2018, där en lärare lyft ut en stökig elev ur klassrummet. Rektorn fann åtgärden befogad. Men eleven anmälde saken till Skolinspektionens Barn- och elevombud, BEO, som beslutade om 25 000 kronor i skadestånd för kränkning. Ett skäl var att elevens klasskamrater sett den stökige lyftas ut.

Det här är inget unikt fall. En elev verkar nästan ha rätt att störa en lektion hur mycket som helst, hur ofta som helst - resoluta åtgärder från läraren kan ändå leda till att eleven får skadestånd för kränkning. 

Möjligheterna för en lärare att hantera stökiga, provocerande eller oroliga elever effektivt i klassrummet ter sig allt mindre. Vad får läraren göra? Och vad är en kränkning, exakt?

Skollagen ger ingen vidare ledning. Definitionen av kränkande behandling lyder: ”ett uppträdande som... kränker ett barns eller en elevs värdighet.”

En kränkning är alltså en kränkning? Det ger ju ingen ledtråd alls och öppnar för godtycke och gränslöshet. Andelen anmälda lärare som får kritiska beslut har också ökat påtagligt de senaste fem åren.

Lärare hotas med anmälningar av elever och lärare

Men en lärarkarriär kan knäckas även om läraren frias. Svaga skolledningar, oroade av sitt rykte på skolmarknaden, kan tycka att en anmälan är illa nog och försöka göra sig av med läraren, ett fenomen som Sydsvenskan berättat om. 

Bara att hota med anmälan kan alltså vara effektivt för elever och föräldrar som söker eftergifter av något slag. Enligt en undersökning har 40 procent av lärarna hotats med anmälningar. 

Systemet är rubbat. Maktobalansen mellan lärare och elev/föräldrar är för stor. 

Skollagen måste avluddas och skrivas om - det är tveksamt om begreppet kränkt har i lagtexten att göra. Den anmälningsgång som gäller i dag fungerar inte och måste reformeras. Skadestånd bör vara ett sällsynt undantag.

Fortsätter det som nu kommer ingen människa med normal självkänsla att vilja jobba som lärare. Och de som vill och kan i dag är redan alldeles för få. 

 

Läs också:

Tänk om lite disciplin förebygger våld i skolan

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!