Som första land i världen genomförde Slovakien nyligen en masstestning av hela befolkningen (med undantag för barn under tio år). Totalt provtogs 3,6 miljoner slovaker med så kallade snabbtester, som ger svar inom 15 minuter. Resultatet? 57500 pågående infektioner upptäcktes liksom nya, tidigare okända hotspots för smittspridning.
Smittokurvan har sedan dess vänt nedåt i landet. Hur mycket av framgången som kan tillskrivas snabbtesterna och hur mycket som beror på andra restriktioner är svårt att säkert veta. Troligen rör det sig om en kombination. Men Slovakiens lyckade experiment har redan bildat skola (även om kravet på självisolering i tio dagar för dem som vägrade att göra testet framstår som allt annat än liberalt).
Österrike planerar att genomföra en liknande masstestning av befolkningen i början av december för att säkerställa en så smittsäker jul som möjligt. I Storbritannien siktar premiärminister Boris Johnson på att testa upp till tio miljoner britter om dagen i början av 2021.
I Tyskland har man köpt in miljontals snabbtester för användning inom äldreomsorgen. Alla boenden får gratis tester att använda på personal, patienter och besökare – allt för att göra tillvaron lite drägligare för landets många äldre.
Potentialen är enorm, inte minst inom äldreomsorgen där många vittnar om att smittan har tagit sig in trots att personalen ofta inte har upplevt sig som sjuk.
I Sverige har vi självbilden att vi är så kallade ”early adopters”, det vill säga ett land som snabbt tar till sig det nyaste inom allt från teknik till mode och mattrender. Det stämmer på många områden, men sannerligen inte i kampen mot coronapandemin.
Där har i stället Folkhälsomyndighetens utdragna beslutsprocesser fått bestämma takten. Som väl är har andra delar av samhället ofta gått före. Det gäller även i introduktionen av snabbtesterna. Medan FHM vill invänta olika utvärderingar har exempelvis Region Skåne redan inhandlat 200 000 snabbtester. TV4 använde snabbtester inför USA-valvakan nyligen och lyckades upptäcka två fall.
Fler aktörer i samhället borde följa efter.
Det blir alltmer uppenbart att FHM är en bromskloss i stället för en möjliggörare när det gäller att hitta snabba, billiga och effektiva sätt att bromsa smittspridningen. Sverige borde ligga i världstopp när det gäller sådant som testning, smittspårning via appar och användning av munskydd. I stället släpar vi hopplöst efter.
Snabbtester är ingen ersättning för så kallade PCR-tester, som är mycket mer tillförlitliga. De så kallade antigen-testerna kräver högre virusnivåer för att ge utslag. Det innebär att snabbtesterna riskerar att missa fall av pågående infektioner, låt vara mindre smittsamma sådana, åtminstone vid provtillfället.
Men användningsområdet är huvudsakligen ett annat, nämligen att fånga upp asymptomatiska personer som ännu inte misstänker att de bär på någon smitta. Potentialen är enorm, inte minst inom äldreomsorgen där många vittnar om att smittan har tagit sig in trots att personalen ofta inte har upplevt sig som sjuk.
Men även på flygplatser, arbetsplatser, skolor, inom elitidrotten med mera kan snabbtesterna vara ett viktigt verktyg för att bromsa smittspridningen. Sverige har inte råd att vara så ointresserat av vad andra länder gör.