Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Landsbygden vinner på kilometerskatt för bilar

Landsbygdsbilisterna är idag överbeskattade för sin bilkörning, medan stadsbilisterna är underbeskattade. Kilometerskatten kan ändra på det.Foto: LASSE SVENSSON

Succén med trängselskatten visar att det är en god idé att ta betalt för vägutrymme.

Nästa steg bör bli en kilometerskatt för personbilar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vid årsskiftet höjdes trängselskatten i Stockholm. I rusningstid kostar det numera 45 kronor att passera en av betalstationerna runt innerstaden, samtidigt ökar antalet timmar per dygn och dagar per år som skatten tas ut.

Stockholm var en pionjär när systemet först prövades 2006. Sedan dess har flera världsstäder följt efter. Det är inte konstigt. Skatten är en succé - och det är inte bara finansministern som kan glädja sig. Kortare köer gör även företag och bilister till vinnare. Värdet av tidsvinsten är större än skatteinbetalningarna.

Systemet är dock svårt att sprida. Skatten kräver fasta installationer av kameror och driftskostnaderna är relativt höga, vilket gör att den främst är aktuell för storstädernas centrum.

Inför kilometerskatt för personbilar

Trots den hätska debatten för några år sedan är det i praktiken en tidsfråga innan kilometerskatt för tunga lastbilar införs, EU-kommissionen trycker på hårt för avståndsbaserade avgifter. På sikt borde även en kilometerskatt för personbilar införas. En viktig drivkraft är att bensin- och dieselfordonen är på väg att bytas ut mot elbilar. Det gör att staten måste hitta ett annat sätt att finansiera vägnätet än via drivmedelsskatterna.

Intäkterna är visserligen inte reserverade för vägsatsningar, men i dag finns ändå en koppling mellan bilkörning och skatteintäkter: ju fler körda mil, desto högre skatteintäkter. Men när elbilarna slår igenom på bred front bryts det sambandet. Eftersom driftskostnaderna för elbilar är låga kan vi få en situation där biltrafiken ökar kraftigt - liksom behovet av nya vägar - samtidigt som statens intäkter från sektorn kan börja gå mot noll.

Många städer riskerar då att drabbas av trafikstockningar. Det blir också svårt att nå klimatmålen. Enligt Trafikverket räcker det inte med mer elmotorer för att nå dem, biltrafiken måste också minska.

Landsbygden blir vinnare

En kilometerskatt som tas ut på all biltrafik och mäts med hjälp av GPS skulle kunna lösa de problemen. En annan fördel är att landsbygdsbilisterna kan få mer rättvisa villkor. I dag är de överbeskattade för sin bilkörning, medan stadsbilisterna är underbeskattade om man tar hänsyn till sådant som buller och luftföroreningar. Med det nya systemet kan boende på landsbygden kompenseras utan att skatten sänks för alla.

Svenska Miljöinstitutet - som håller på att utreda kilometerskatt för personbilar - föreslog i november att skatten för laddbara bilar ska vara noll på landsbygden, upp till 1,60 kronor per mil i mindre städer och på större vägar samt upp till 5 kronor per mil i stora städer. För fossila fordon ska skatten vara högre, men principen densamma. 

Kilometerskatt för personbilar lär bli en het politisk fråga. Men det är värt att notera att fordonsindustrin förstår värdet av skatten. Bil Sweden uppmanade före jul regeringen att införa en sådan skatt. Annars blir det svårt att nå målet om att utsläppen från trafiken ska minska med 70 procent fram till 2030. 

Ansvarsfulla politiker gör bäst i att lyssna.

Nej, det har inte blivit dyrare att köra bil.