Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lämna inte Grekland ensamt mot Erdogan

Det turkiska fartyget Oruc Reis skickades ut för att prospektera efter naturtillgångar utanför ön Kastellorizo.Foto: DEPO PHOTOS/ABACA / STELLA PICTURES/DEPO PHOTOS/ABACA
President Erdogan vill med ”blå hemland” utöka Turkiets havsgränser i Medelhavet.Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Turkiets krav på utökade havgränser i Medelhavet ökar risken för konflikt. Sverige måste sluta upp i solidaritet med Grekland och stå emot president Erdogans maktambitioner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Turkiet har under ledning av president Reccep Tayyip Erdogan alienerat många grannländer. I Syrien har den turkiska presidenten gått emot Nato-kolleger och attackerat USA:s kurdiska allierade i kriget mot Islamiska staten. På hemmaplan tänker presidenten trots protester från omvärlden omvandla världsarv som Hagia Sofia och Choramuséet till moskéer. Och vid minsta kritik från EU-länder hotar Erdogan med att släppa lös en ny migrationsvåg till Europa. 

Nu är Ankaras blickar vända mot Medelhavet och de grekiska öarna utanför den turkiska kusten. Under parollen ”blå hemland” önskar regimen Erdogan att stärka Turkiets närvaro till havs. Det har lett till en upptrappning av den vilande konflikten med Grekland som under 1990-talet förde länderna till randen av krig. I förra veckan kolliderade alarmerande nog militärfartyg från de två Nato-länderna i samband med ett turkiskt prospekteringsuppdrag i närheten av den grekiska ön Kastellorizo. 

Såväl Grekland, Cypern som Turkiet gör anspråk på delar av östra Medelhavet, områden som Turkiet bland annat vill ha för att utforska naturgastillgångar.  

Greklands position är att landets ekonomiska zon utgår från de grekiska öarna i Egeiska havet och östra Medelhavet, vilket även stöds av internationell rätt. Det innebär att en ö som Kastellorizo, som ligger två kilometer bort från det turkiska fastlandet ger Grekland omfattande territorialvatten i området. Turkiets omstridda ståndpunkt är att gränserna i stället bör utgå från landets långa kustlinje mot Medelhavet. 

Förra året slöt Turkiet ett avtal med centralregeringen i Libyen, som Erdogan stöttar militärt via milisgrupper från Syrien, om en exklusiv ekonomisk zon i Medelhavet. Havsgränserna som ritas upp i avtalet ignorerar dock Greklands territorialvatten. Det fick EU-landet att svara med en liknande överenskommelse med Egypten. Sedan dess avlöser militärövningarna varandra. 

Övriga EU har uttryckt stöd till Grekland, även om enskilda länder vill nå en lösning på olika sätt. Den upptrappade konflikten har fått Frankrike att öka sin närvaro i området och landet deltar i militärövningar ute till havs. Det franska stödet bör ses i ljuset av att president Macron och Erdogan står på två helt olika sidor i Libyens inbördeskrig, även om den franske presidenten hävdar att det främst handlar om att försvara ett medlemsland och EU:s yttre gränser. 

Den senaste tidens oroligheter är en påminnelse om Erdogans gränslösa maktambitioner. I Erdogans ögon är Turkiet en regional stormakt som ska få sin vilja igenom, oavsett priset. Det är därför Ankara från Syrien till Grekland varit beredd att ta strid även mot Nato-allierade. Den ekonomiska krisen på hemmaplan har dessutom gjort Erdogan farlig och oberäknelig, vilken konflikt kommer han att söka härnäst?      

En sådan maktfullkomlig ledare bidrar bara till ökade spänningar och konflikter i världen. Sverige bör helhjärtat ställa sig bakom Grekland och vara beredd att införa kraftiga sanktioner mot Turkiet.