Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Lägg ner lärarleg

LEGITIMATION - GER INTE SJÄLVKLART STATUS. Första juli i år skulle landets lärare ha fått sin legitimation. Men nu skjuts kravet upp på okänd tid, eftersom det tar tid för Skolverket att gå igenom alla ansökningar.
Foto: Colourbox

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund vill höja sina medlemmars status för att få upp lönerna. Facken grubblade och kom att tänka på läkarna - de har minsann yrkeslegitimation, anseende och ordentligt betalt. Slutsatsen blev att kräva lärarlegitimation. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) gick dem till mötes, han var tvungen att visa vänlighet mot kåren efter att på goda grunder kritiserat mycket av den praktiska yrkesutövningen.

Men lärarfacken tänkte snett. Legitimation ger inte självklart status. Polis är ett legitimationsyrke men knappast ett högstatusjobb. Och väktare - som få ser upp till men desto fler ner på - har också yrkeslegg, om än utfärdat av arbetsgivaren.


Första juli i år skulle landets lärare ha fått sin legitimation med ämnes- och årskursbehörigheter inskrivna. Men hittills har bara 3 000 av 180 000 potentiella innehavare fått yrkesbeviset. Och några av dem har blivit fel, lärare har fått behörighet i ämnen de aldrig läst.

Nu slår utbildningsdepartementet till bromsen. Kravet att lärare ska vara legitimerade skjuts upp på okänd tid eftersom det är oklart hur lång tid Skolverket behöver för att gå igenom alla ansökningar. Det arbetet har sina sidor förklarade Jan Björklund i riksdagen i februari:

"När man nu ska reda ut vad lärare som är utbildade på 70- och 80-talet har för behörighet visar det sig ofta vara jättesvårt. Det är helt absurt egentligen att Sverige inte har koll på vad lärarna har för behörighet, men så är det", sa utbildningsministern.

Det är naturligtvis klokare att inte sätta någon tidsgräns för lärarlegitimerandet än att sätta en ny, som Lärarnas riksförbund begär. Om bedömningen ska ha någon mening alls måste den göras omsorgsfullt. Ännu bättre hade det förstås varit om Jan Björklund gjort helt om och erkänt att han tänkt fel, att lärarlegget ställer till fler problem än det löser.


Ta slöjdlärarna - de är 6 000 och en tredjedel av dem saknar behörighet, antingen har de inte lärarexamen eller saknar de ämnespoäng. En del har faktiskt inte någotdera, vilket inte hindrar att de gör ett utmärkt arbete. Men nu måste de alltså sätta sig på högskolebänken, i en del fall väldigt länge. Det är varken en rimlig användning av individens eller skattebetalarnas resurser.

Lärarfacken har helt rätt i att det vore av godo om yrkets status höjdes. Då skulle fler söka sig till lärarutbildningarna och lärarna där ha lättare att hålla på en hög kravnivå för godkänt. Med större respekt för lärarna ökar förutsättningarna för lönehöjningar utöver vad andra grupper får.

Det finns bara ett sätt att skaffa status; att förtjäna den. Så länge elevernas kunskapsnivåer sjunker är det svårt att få gehör för löneryck. Men den dag vi ser ett trendbrott - framför allt att läsförståelsen ökar och eleverna klarar rudimentär matematik - då finns möjligheten där.