Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lägg ned BEO – staten ska inte stå på mobbarens sida

Rimligt? Barn- och elevombudet kräver skadestånd till en 15-åring som sextrakasserat andra elever, eftersom rektorn visade den nakenbild som han skickat till en flicka för hans föräldrar. Det var en kränkning, anser BEO.Foto: Colourbox
Utbildningsminister Anna Ekström (S) måste göra upp med kränkthetskulturen i svensk skola.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är vansinne att en myndighet understöder den kränkthetskultur som urholkar vuxnas auktoritet i skolan.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En 15-åring skickade en (oönskad) nakenbild på sig själv till en flicka, som anmälde till skolans rektor. När skolan utredde händelsen visade det sig att 15-åringen även hade utsatt andra elever för sexuella trakasserier. Ändå processar Barn- och elevombudet (BEO) nu för att 15-åringen ska få 15 000 kronor i skadestånd från skolan. 

Varför? Jo, rektorn visade nakenbilden i fråga för elevens föräldrar – vid ett möte där skolan informerade om hans oacceptabla beteende mot andra elever. Det utgjorde kränkande behandling, anser myndigheten. Istället för att visa bilden hade man ”kunnat prata om den i stället”, säger Malin Hedstig, tillförordnad BEO, till DN.

Lång rad av märkliga skadeståndskrav

Tingsrätten ställde sig dock kallsinnig till skadeståndskravet. Med tanke på de allvarliga anklagelser som riktades mot eleven var det ”lämpligt att informera vårdnadshavarna om det inträffade”, skriver domstolen. Till skillnad från BEO har domstolen nämligen tagit hänsyn till omständigheterna. 

Fallet med den sextrakasserande niondeklassaren är bara det senaste i en lång rad av märkliga skadeståndskrav från myndighetens sida. Ett uppmärksammat fall har BEO drivit hela vägen upp i Högsta domstolen – efter att ha förlorat i både tingsrätten och hovrätten. En lärare lyfte bort en elev som, efter flera tillsägelser, vägrade att flytta sig och blockerade vägen för andra elever. Men eleven hade en adhd-diagnos, och skulle bemötas ”lågaffektivt” enligt en handlingsplan, som inte alla lärare kände till. 

Dåvarande BEO förklarade i DN att ”om det rör sig om en elev med autism ska man inte ta i den”. 

Det är ett fullkomligt verklighetsfrånvänt uttalande, som sätter problemet med BEO:s tolkningar av skollagstiftningen i blixtbelysning. Om en elev med adhd slåss med en annan elev, får en lärare dra isär dem då? Det är svårt att göra utan att röra vid dem, nämligen.

Det orimliga i BEO:s tolkningar märks också i att Skolinspektionen – som BEO organisatoriskt är en del av – ofta landar i andra beslut. 

Anna Ekström måste agera

Lärarförbundet har larmat om att denna otydlighet leder till att lärare inte vågar ingripa mot stökiga elever - föga förvånande. Myndighetsinstanser måste ha en samsyn om vilka regler som gäller. 

Utbildningsminister Anna Ekström (S) tillsatte i veckan en utredning om mobilförbud i klassrummet och rätt att flytta mobbare till andra skolor. Frågan är vad det ska göra för skillnad, om lärare inte får uppbackning i att använda de disciplinära åtgärder som finns. 

Anna Ekström måste göra upp med kränkthetskulturen i svensk skola. Börja med att lägga ned Barn- och elevombudet, utan att invänta utredning. Lärarens auktoritet måste återupprättas – och det betyder att elever som skapar situationer där lärare måste gripa in inte ska kunna spela ut kränkthetskortet.

När elever som mobbar och trakasserar få rätt till skadestånd för att lärare har ingripit, skickar det en mycket skadlig signal till landets elever, lärare och föräldrar.