Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lägg kvittona på bordet, EU-parlamentariker!

Alla svenska EU-parlamentariker, utom Malin Björck (V), vägrade att lämna ut kvittoredovisningar för det så kallade kontorsstödet när SvD bad om det. På bilden ses två parlamentariker som vägrade: Jytte Guteland (S) och Fredrick Federley (C). Foto: SVEN LINDWALL / KRISTOFER SANDBERG / SHUTTERSTOCK

EU-parlamentarikerna får 4 416 euro i månaden utöver lönen – men behöver inte redovisa en cent. Det vore nämligen integritetskränkande, tycker EU-domstolen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I en dom som presenterades under tisdagen slog EU-domstolen fast att parlamentarikerna inte behöver redovisa vad de 46 000 kronor som de får i så kallat kontorsstöd varje månad faktiskt går till. Domstolen tycker inte att integritetskränkningen i att få sina kvitton granskade vägs upp av behovet av öppenhet.

Väljare och skattebetalare är nog av en annan åsikt. Särskilt som reporternätverket "The MEPs Project" i maj förra året avslöjade att många använder pengarna till annat än det var tänkt. Ofta slussas de vidare till den nationella partikassan, eller hamnar i ledamöternas fickor. 

Lokalkontor var luftslott

Kontorsstödet betalas ut som en klumpsumma och ska täcka sådant som telefon, dator, kontorshyra och tidningsprenumerationer. Syftet är att de folkvalda ska kunna ha kontor i sin valkrets för att korta avståndet mellan väljare och valda. 

Vid närmare påsyn visar det sig att många av kontoren var luftslott – belägna på adresser som inte finns. Eller i politikernas privata bostäder. 

Manfred Weber, som är den konservativa partigruppen EPP:s kandidat till ny kommissionsordförande, är en av dem som skott sig genom att hyra ut kontor till sig själv.

Enligt SvD finns det exempel på att ledamöter "betalat av sina privata bostadsrätter" eller "regelbundet försett släkt och vänner med nya läsplattor, mobiltelefoner och annan elektronik".

Trots att EU-parlamentet har satt upp regler för vad bidraget ska gå till finns det alltså ingen uppföljning av hur de efterlevs. 

"Om Europaparlamentarikerna blev tvingade att redogöra för sina utgifter skulle de bli så kritiserade att de skulle ha svårt att göra sitt jobb", sa parlamentets advokat vid en hearing förra året, och visade på ett pedagogiskt sätt upp den totala tondövhet som unionens institutioner är ökända för.

Att fifflare tycker att det är besvärligt att bli avslöjade är inget giltigt argument. Särskilt inte när det handlar om skattepengar.

Svenska EU-parlamentariker bör öppna räkenskaperna

Offentlighetsprincipen brukar prisas när svenska politiker ska beskriva sitt land. När Sverige kampanjade för att få plats i FN:s säkerhetsråd skedde det under parollen "Sweden is transparent". I Europavalrörelserna hörs löften om att öka unionens öppenhet och medborgarnas insyn från både höger och vänster.

Nästan alla svenska EU-parlamentariker har röstat för ökad öppenhet och transparens, men de tycks inte vilja föregå med gott exempel. När SvD:s Teresa Küchler förra året bad att få ta del av kvittoredovisningar fick hon nobben av varenda ledamot – förutom Malin Björck från Vänsterpartiet. Det duger inte.

Den gröna gruppen i Europaparlamentet har tagit beslut om att bli mer transparenta, även om regelverket inte kräver det. Fler borde följa efter – om inte av samvetsskäl så av omsorg om EU. Inget göder politikerförakt som korruption.

Väljarna förtjänar att veta hur de folkvalda använder deras skattemedel.

 

Läs också:

Med vänner som Liberalerna behöver EU inga fiender 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!