Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låga krav på dagmammor är ett svek mot barnen

Dagmammorna, som hade sin storhetstid på 70-talet, har blivit allt färre. Men i exempelvis Botkyrka, en invandrartät Stockholmsförort, har de blivit fler.Foto: SEBASTIAO MOREIRA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Marknaden för dagmammor verkar fungera lika bra som skolmarknaden. Det är inget beröm.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Låt dagmammorna vara kvar, Löfven”, vädjade kristdemokraten Christian Carlsson på SvD Debatt nyligen. Skälet till vädjan är den utredning som kom i somras och som föreslår ett etableringsstopp för nya dagmammor, eller pedagogisk omsorg som det numera heter.

”Det är ett hårt slag i ansiktet på alla föräldrar som oroas över alltför stora barngrupper”, menade Carlsson, ordförande för KD i Stockholm. 

Det är även ett hårt slag i ansiktet på företagsamma islamister. I fjol stängde Göteborgs förskolenämnd ett dagmammeri som höll till hemma hos en känd islamist. Tidigare hade man avslagit en ansökan från Abdel-Nasser el-Nadi, tidigare vd för Vetenskapsskolan och en av de sex islamister som sattes i förvar av Säpo förra våren. 

Det är inte de enda exemplen på islamistisk vurm för pedagogisk omsorg.

”Det är lukrativt. Ett par barn kan generera ganska stora summor. Det handlar också om att de vill hermetiskt sluta sig gentemot samhället i stort. Det börjar med förskolor och går ända upp till gymnasiet”, förklarade terrorforskaren Magnus Ranstorp i Aftonbladet när det uppdagades.

Antalet dagmammor minskar som sagt generellt, men i invandrartäta Botkyrka blir de fler.

Hur blev det så här? Det är samma gamla visa: alliansen öppnade marknaden på vid gavel 2009 och pumpade in pengar (barnomsorgspeng). Ingen tog höjd för oseriösa aktörer.

I dag går mellan 1 och 2 procent, runt 11 500 barn, hos dagmamma. Det kan låta lite. Men för varje enskilt barn är det viktigt att verksamheten håller hög kvalitet, socialt och pedagogiskt. Så är inte alltid fallet, även om det naturligtvis finns många verksamheter som fungerar alldeles utmärkt, till glädje för både barnen och deras föräldrar. Men sju av tio dagmammor har ingen pedagogisk utbildning. Vissa kommuner ställer kvalitetskrav, andra gör det inte. Vissa gör tillsynsbesök, andra inte. 

Utredaren Linda Eskilsson, MP, har talat med dem som gör tillsynsbesök: ”De har gryningsräder för att se om det är verksamhet i lokalerna. Tillsynsverksamhet har hittat barn ensamma i lägenheten där dagmamman inte har funnits på plats. Inte ens i det fallet så kunde man dra in godkännandet om bidrag för att lagstiftningen är så otydlig”, sa hon till Altinget i somras.

Självklart måste dagmammor noggrant lämplighetsprövas.

Rena missförhållanden är inte det enda problemet. Antalet dagmammor minskar som sagt generellt, men i invandrartäta Botkyrka ökar de – liksom i andra ytterförorter, enligt Stockholmspolitikern Kadir Kasirga (S). Ofta anlitar familjerna en dagmamma som talar hemlandets språk, vilket hotar leda till att barnet inte kan svenska när det är dags för riktig skola, säger Kasirga.

Så kan vi definitivt inte ha det. Självklart måste dagmammor noggrant lämplighetsprövas. De ska vara pedagoger och följa lika ambitiösa styrdokument som förskolan. Tillsynen måste fungera. Dåliga dagmammor måste stängas ner. 

Men sådana förändringar måste göras snabbt. Om pedagogisk omsorg förblir en illa kontrollerad, segregerande bransch där barnens väl och utveckling sätts på undantag, är den knappast värd att bevara.