Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kvinnofrid kräver en stark poliskår

Allt tyder på en tyckerimyndighet med begränsad inverkan på jämställdheten Foto: Andreas L Eriksson / BILDBYRÅN

Myndigheter och jämställdhetsintegrering i all ära. Men mer byråkrati är fel lösning för att öka jämställdheten.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På onsdagen presenterade "världens första feministiska regering" sin framtida jämställdhetspolitik.

Regeringen fortsätter med planerna på att skapa ännu en jämställdhetsmyndighet. Verksamheten ska sätta i gång 2018.

Dess uppgift bland annat ska vara att ägna sig åt uppföljning, kunskapsspridning, analys och samordning av jämställdhetspolitiken. Allt tyder med andra ord på en tyckerimyndighet med begränsad inverkan på jämställdheten mellan män och kvinnor. Den nya myndigheten kan också medföra att fungerande verksamheter– som det nationella kompetensteamet mot hedersvåld i Östergötland – slås sönder.

Skattebetalarna kan se fram emot att lägga mer pengar på tungrodd byråkrati framöver. Regeringens satsning på "jämställdhetsintegrering" av statliga myndigheter kommer att bli permanent. Det innebär att alla aspekter av verksamheten ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Inte nog med att det är tidskrävande, det tar bort fokus från myndigheternas verkliga kärnuppgifter.

En del av förslagen, särskilt de som rörde hedersförtryck, var däremot bra. Det ska bland annat göras en ny nationell kartläggning av hedersvåld- och förtryck. Det är på tiden. Ungdomsstyrelsens stora undersökning har närmare sju år på nacken.

Justitieminister Morgan Johansson (S) meddelade också att regeringen vill utreda skärpta straff för brott med hedersmotiv. Lagen om barnäktenskap ska också ses över för att stärka skyddet för minderåriga.

Regeringens paradnummer var en storsatsning för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Den tioåriga strategin innehåller bland annat kunskap- och metodutveckling, förebyggande insatser och effektivare brottsbekämpning.

Det är bra att regeringen vill göra mer för att stoppa våld mot kvinnor. Men en förutsättning för att kunna göra det är att Sverige har en välfungerande poliskår. Så är det inte i dag.

Resursbristen inom polisen har gjort att brott som involverar våld mot kvinnor, exempelvis våldtäkt och misshandel i nära relation, nedprioriteras. Det är ett problem som återkommer över stora delar av landet. Utredarna räcker inte till.

Det är särskilt oroande med tanke på att sexualbrotten ser ut att öka. Enligt en delrapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) utsattes tre procent av kvinnor i Sverige för någon typ av sexualbrott under 2015, det är en betydande ökning jämfört med 2014.

Statlig jämställdhetsintegrering och nya tjusiga myndigheter i all ära. Men hur ska kvinnor kunna känna sig trygga när polisen inte ens har tid att utreda grova våldtäkter?

Tidigare i år sa jämställdhetsministern Åsa Regnér: "Regeringens feministiska politik ska göra tydligt avtryck och skillnad i människors liv". Om hon menar allvar behövs en feministisk politik som är "hands on". Skippa babblet och skjut till rejält med resurser till polisen.

Läs också:

Hedersvåld viktigare än pappamånader

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.