Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kunskapstesta läkare med leg från andra EU-länder

Antalet oskicklighetsärenden gällande läkare med utländsk utbildning från EU/EES-området ökar. Foto: Shutterstock
Enligt ett EU-direktiv får inte examina från länder inom EU/EES ifrågasättas. Foto: NILS JAKOBSSON / © BILDBYRÅN

Läkare med falsk eller undermålig utländsk utbildning ska inte kunna jobba i åratal i svensk sjukvård.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Förra året återkallades 31 läkarlegitimationer i Sverige. Det är den högsta siffran sedan den nya patientsäkerhetslagen trädde ikraft 2011. 

Den vanligaste orsaken till återkallelse är sjukdom: demens eller stroke, till exempel, men oftast handlar det om missbruk. 

Näst vanligaste skälet, både för återkallelse av legitimation och för prövotid, är grov oskicklighet. 

I den gruppen har ”ett flertal” en utländsk legitimation, skriver Läkartidningen. Även bland de läkare som själva bad om att få sin legitimation indragen, efter att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, börjat utreda dem, återfinns läkare med utländsk legitimation. I fjol stack Rumänien ut särskilt.

Om det nu ringer en klocka hos läsaren kan det bero på Uppdrag gransknings avslöjande i november 2018, om ”sjuksköterskor” som arbetar i svensk sjukvård med falska legitimationer från Rumänien och Polen. SVT kunde i flera fall visa att personerna i själva verket hade jobbat heltid i Sverige, långt från vården, under den tid då de påstod att de pluggat utomlands. 

EU-direktiv ger öppna dörrar 

Enligt Susanne Billum, ordförande för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, ökar antalet ärenden stadigt med läkare som har utländsk utbildning, och hon ser paralleller med sköterskeproblemen: ”En del kan knappt någonting. Inte ens the basics. Det är alldeles för lätt att få ut legitimation i några länder. Och ibland misstänker man att de inte gått någon utbildning, eller bara en del av den”, säger hon till Läkartidningen.

Läkare och sköterskor inom EU/EES kan kliva rakt in i svensk sjukvård tack vare EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Premissen är att alla berörda länder har hög utbildningsnivå (och ingen svarthandel med diplom). 

Legitimationerna får inte ifrågasättas. 

Alltså är det först när misstag har begåtts, anmälts och utretts grundligt av Ivo som livsfarliga läkare kan stoppas. Det kan ta väldigt lång tid - inte minst om den olämplige jobbar som hyrläkare och saknar fast arbetsgivare. Och enligt Susanne Billum är det inte ovanligt att oskickliga läkare jobbar just som hyrläkare.  

Kunskapsprov för EU/EES-läkare

Detta är oacceptabelt. Människors liv och hälsa ställs på spel. Tilliten till vården hotas. Utländska läkare - som är helt oumbärliga för svensk sjukvård - riskerar att stigmatiseras en masse. I kommentarerna till Läkartidningens artikel återfinns flera rumänska läkare som oroar sig för att svärtas. Det är inte svårt att förstå deras upprördhet. 

Sverige måste agera, både i Bryssel och hemma. Den uppenbara lösningen på hemmaplan är att se till att läkare från EU/EES-området genomför kunskapsprov innan de anställs. Ingen svensk arbetsgivare ska kunna slå ut med armarna, chockad och bedrövad - ”Vi hade ingen aaaning!” - om det visar sig att deras trevliga nya doktor köpt sitt leg på nätet. Även hyrläkarbranschen måste kvalitetssäkras.

Det här problemet lär inte försvinna av sig självt. Lös det.