Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dumpa riksdagens latmaskar

Att banta kammaren med hundra ledamöter skulle tvinga partierna att vässa sina listor. Det skulle göra Riksdagen bättre.Foto: ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
Moderaterna utesluter inte en diskussion om mindre riksdag när krisen klingat av, konstaterade partiets gruppledare Tobias Billström i Rapport på söndagen.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Coronakrisen visar att färre ledamöter gör riksdagen gott. Moderaterna bör sluta vela och driva på för att banta den permanent. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När coronan bröt igenom i mars beslutade gruppledarna i riksdagen att banta antalet ledamöter från 349 till 55 för att minska risken för smitta. 

Arbetet har påverkats ungefär som man kan föreställa sig. Stora delar har gått i stå, eftersom samhället i flera avseenden stått stilla. Socialutskottet, finansutskottet och andra vars arbete påverkats mer direkt av krisen har samtidigt sammanträtt snart sagt hela tiden. 

Några har alltså jobbat stenhårt, medan andra knappt jobbat alls. Det tycks ha fungerat ganska bra. Hör man sig för bland ledamöter och politiskt sakkunniga är det få som klagar, trots att riksdagen alltså krympt med nästan sex sjundedelar mitt under brinnande kris. 

Snarare har rollfördelningen skärpts. De dugligaste ledamöterna har tvingats axla en större börda, eftersom partierna är hyfsat meritokratiska när det gäller. Riksdagsarbetet har gynnats, säger personer med insyn, vilket är bra för oss andra. Mindre durkdrivna ledamöter har i praktiken tagit ledigt, vilket också är skönt. 

Visst, i långa loppet är 55 riksdagsledamöter för få. Å andra sidan är 349 på tok för många. Det har varit uppenbart länge men blivit extra tydligt under coronakrisen, för att parafrasera Moderaternas gruppledare Tobias Billström i SVT:s Rapport på söndagen. Han utesluter inte en prövande diskussion när krisen klingat av och Riksdagen blivit mangrann igen. 

Många folkvalda slår kort sagt dank, en del orkar inte ens ta sig till Stockholm och några av de mest namnkunniga ägnar sig helst åt att bygga personliga varumärken i sociala medier.

M är ett av de partier som formellt driver frågan om en mindre riksdag, men hittills har man gjort det med ungefär samma glöd som när socialdemokrater angriper monarkin. Billström och co borde sluta vela, ta tillfället i akt och sätta press på övriga partier. 

Argumenten emot är nämligen mycket tunna: De mindre partierna skulle inte längre ha representanter från hela landet. Och arbetsbördan för de ledamöter som blir kvar skulle troligen öka något. 

Men varken Kristdemokraterna eller Miljöpartiet satt i riksdagen när dess nuvarande storlek klubbades på 1970-talet. Vikten av demokratisk hänsyn till småpartierna är egentligen en efterhandskonstruktion. Vill de ha fler ledamöter kan de börja med att prestera bättre i valen. 

Framför allt är dock riksdagsledamöterna betydligt mer uppassade i dag än för 40 år sedan. Politiskt sakkunniga inom respektive parti sköter i regel grovgörat. De flesta ledamöterna skriver inte ens sina egna motioner längre. Många slår kort sagt dank, en del orkar inte ens ta sig till Stockholm och några av de mest namnkunniga ägnar sig helst åt att bygga personliga varumärken i sociala medier.

Det finns inget bra skäl för Sverige att ha 349 riksdagsledamöter, betydligt fler per capita än våra grannländer. Att banta kammaren med hundra ledamöter skulle tvinga partierna att vässa sina riksdagslistor. Det skulle göra riksdagen bättre och gynna Sverige i stort.