Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kris i hela Europa för Löfvens partikamrater

Kollapsen i Nederländerna blev bara ytterligare en påminnelse: Socialdemokratin är på kraftig tillbakagång i Europa. Här Stefan Löfven som första maj-talar. Foto: JONAS LEMBERG

Kollapsen i Nederländerna blev bara ytterligare en påminnelse: Socialdemokratin är på kraftig tillbakagång i Europa.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Folket i Nederländerna röstade mot högerpopulismen och för ett öppet samhälle."

Så kommenterade utrikesminister Margot Wallström det holländska valresultatet. 

Det är förstås en given kommentar efter ett val där högerpopulisten Geert Wilders ökning blev betydligt mer blygsam än förväntat. Men Wallström undviker den verkliga knallen i valet: den fullständiga kollapsen för hennes partikamrater i PvdA.

De nederländska socialdemokraterna gick från 25 procent av rösterna i förra valet till blott 5,7 procent i onsdagens val. 

Därmed fortsätter socialdemokratiska partier att gå kräftgång i Europa. I Grekland och Polen närmast utraderades socialdemokraterna i de senaste valen, i Storbritannien framstår Labour som chanslöst under Corbyns ledning och i Frankrike försöker inte ens François Hollande få stöd för en andra mandatperiod som president.

Ras för PvdA i Nederländerna

Undantag finns visserligen. I Tyskland har SPD fått ett uppsving i opinionsmätningarna med Martin Schulz som kanslerkandidat. Och här hemma regerar som bekant Stefan Löfven och Socialdemokraterna (om än med opinionssiffror i nivå med partiets sämsta valresultat någonsin).

Men trenden är tydlig. Sedan 2008 har socialdemokratiska partier i Europa tappat en tredjedel av sin röstandel och ligger nu på låga nivåer man inte sett på 70 år.

En viktig orsak är finanskrisen och den efterföljande åtstramningspolitiken som många socialdemokratiska regeringar var nödgade att administrera. Det gav skjuts åt vänsterpopulistiska rörelser, främst i Sydeuropa.

Men statsvetarna har fler förklaringar till tappet, som att andelen som definierar sig som arbetarklass har sjunkit, att högerpartier också har börjat omfamna välfärdsstaten och att partilojaliteten generellt har minskat.

Det allt mer fragmentiserade partilandskapet missgynnar också socialdemokratiska partier som i sig själva ofta fungerat som koalitioner. Det är talande att de nederländska socialdemokraterna tappade väljare till såväl mer extrema vänsterpartier och liberala partier som till Geert Wilders högerpopulister. Något enkelt recept för att vinna tillbaka en så heterogen skara finns knappast. 

Kris för socialdemokrater i Europa

Migrationsfrågans allt större betydelse är ytterligare en delförklaring till socialdemokratins problem. Inte bara för att det tvingar många S-partier till en delikat balansgång mellan flyktingvänliga aktivister och mer protektionistiska fackförbund, eller för att man tappar väljare till högerpopulisterna.

Migrationsfrågans uppsving minskar dessutom utrymmet för rena vänster-höger-frågor. I Nederländerna är nu analysen att väljarna straffade Socialdemokraterna för att man efter det förra valet valde att ingå i en storkoalition med huvudmotståndarna i borgerliga VVD.

Det är en påminnelse om att koalitioner över blockgränsen som svar på högerpopulistiska framgångar inte är ett problemfritt alternativ. I nästa val kanske det inte finns några socialdemokrater att komma överens med.

 

 Läs också:

Låt inte extremhögern sabotera Europa 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!