Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kriminellt usel fängelsepolitik

Kriminalvården har fått kritik för att personalen inte har rätt utbildning.
Polisbilar och helikopter under gisslansituationen då två i personalen hölls gisslan på Hällbyfängelset.
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ambulans och brandbilar var också på plats.
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kebabpizza, numera inskriven i svensk kriminalvårdshistoria.
Foto: ERIK AHMAN / KVP

Gisslandramat på Hällbyanstalten var inte oväntat. Det kan bli värre när de överfulla fängelserna fylls på i höst.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Kriminalvårdens säkerhetsdirektör Kenneth Holm är bekant för att säga ”om något händer är inte frågan – utan när”. 

I onsdags hände det. Två långtidsdömda tog två anställda vid Hällbyanstalten utanför Eskilstuna som gisslan. Eskilstuna som gisslan. Tack och lov kunde situationen lösas med skickliga förhandlare och kebabpizza.

Risken är stor att det blir värre. Och det är illa nog som det är. Våld mot personal på häkten och fängelser har tilltagit i takt med att överbeläggningarna ökat, även om det inte är vardagsmat.

Grundtanken är att häkten och fängelser ska ha 90-procents beläggning i snitt. Kanske är det väl luftigt. Men att alltid ha 100 procent fullt i de fasta fängelsecellerna är inte godtagbart. Det måste finnas flexibilitet.

Till exempel för att utländsk polis har bidragit med bevis genom avlyssning av Encrochat. Den har lett till att 250 människor sitter häktade.

Några kanske frias, men det kommer bli ett massivt inflöde av organiserade kriminella: ledare och underhuggare. 

Regeringar av alla färger borde mycket tidigare beslutat att bygga ut platserna.

Ytterligare 155 häktades i juni efter operation Trojan Shield, där avlyssningen gjorts möjligt av FBI.

Det handlar om bortåt 400 personer som ska få plats i de knökfulla fängelserna.

Beläggningen på anstalternas ordinarie platser har inte legat under 100 procent sedan i september 2019. Sedan februari i år är den 108 procent. 

Kriminalvården har improviserat. Nu i juli delar drygt 600 interner rum, 80 personer sitter i lokaler som inte varit celler tidigare.

Kriminalvården bygger baracker, med dubbelrum, i anslutning till etablerade anstalter. En del blir klara i år, de flesta nästa. Tre stora nya fängelser ligger längre fram i tiden.

Regeringar av alla färger borde mycket tidigare beslutat att bygga ut platserna, i takt med befolkningsökning och tilltagande brottslighet.

Men när Högsta domstolen 2011 ändrade praxis och sänkte strafftiderna för narkotikabrott gavs utrymme att spara pengar och rulla tummarna. Regeringarna tog tillfället i akt. 

Kriminalvårdens personalutbildningar gick i stå när pandemin var som värst.

Nu kan vi glädjas åt att många gängkriminella kunnat gripas tack vare internationellt samarbete. Men det blir tufft för de anställda i Kriminalvården, varav nära en tredjedel är visstidsanställda och oftast outbildade.

Speciellt som många av de som döms framöver kommer att bedömas som farliga och hamna på klass1-anstalter, vilket innebär att andra interner kommer att klassas ned och flyttas.

Kriminalvårdens personalutbildningar gick i stå när pandemin var som värst. Nu måste de omgående prioriteras.

På allra senaste tiden har det äntligen kommit beslut om straffskärpningar. Fler är aviserade, som krympning av mängdrabatter. Även om det ska utredas först.

Politiken måste planera och sätta av pengar för fler fängelser än de som redan står på schemat.

Barackerna har bara bygglov i högst 15 år. 

Gisslandramat på Hällbyanstalten – det här har hänt – två gisslantagna kriminalvårdarna har släppts fria.