Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kriminalvårdens kris kan lösas med celler utomlands

I ett försök att mildra bristen sätter Kriminalvården nu in våningssängar och gör om tidigare besöksrum till celler.Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Det är inte acceptabelt att polis och åklagare tvingas släppa misstänkta brottslingar på grund av platsbrist. Krisen inom Kriminalvården kräver nya åtgärder.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är överfullt på svenska fängelser. På fyra av landets sju fängelser i högsta säkerhetsklass var beläggningen i början av oktober över 100 procent, skriver Dagens Nyheter. Lika illa ser det ut på häktessidan, på fem anläggningar var beläggningen 100 procent eller mer.

I ett försök att mildra bristen sätter Kriminalvården nu in våningssängar och gör om besöksrum till celler.

Platsbrist i fängelser

Krisen är en effekt av politiska underlåtenhetssynder. Det borde inte ha varit svårt att räkna ut att en rad straffskärpningar i kombination med automatisk häktning för vapenbrott och uppryckningen av polisen efter 2015 års omorganisation skulle öka trycket på landets fängelser och häkten. 

Ändå har de stora följdsatsningarna på Kriminalvården dröjt. I regeringens budget för nästa år får myndigheten aningen mer än den begärt. Men att ta fram nya platser kommer att ta lång tid.

Kriminalvården beslöt ifjol att bygga ut anstalter och häkten på 13 orter. Men många av de nya platserna kommer att gå åt till att ersätta sådana som ska avvecklas eller stängas för renovering. 

Att bygga helt nya anstalter är ännu mer tidskrävande. Efter flera års arbete tvingades Kriminalvården tidigare i år att lägga ner planerna på att bygga ett nytt fängelse i Svedala efter lokala protester.

Krisen inom Kriminalvården slår mot statens förmåga att bekämpa brottsligheten. När Expressens ledarsida i våras skrev om bristen på fängelseplatser berättade en expert inom myndigheten att polis och åklagare redan nu tvingas släppa folk för att det är för fullt. Om krisen inte löses lär politiska löften om ”hårdare tag” inte ge någon effekt.

Krisen kräver nytänkande. Det är bra att Kriminalvården vill undersöka om fler brottslingar ska kunna avtjäna sina straff med fotboja. En förutsättning är dock att de inte utgör någon fara för sin omgivning. Det är också välkommet om fler brottslingar kan avtjäna sina straff i hemlandet.

Kriminalvården kan bli billigare

Men fler vägar än så bör prövas. Norge har till exempel skapat ett separat fängelse för utländska medborgare. Den dyra svenska kriminalvården motiveras med att den leder till färre återfall, men insatserna borde kunna se annorlunda ut för brottslingar som dömts till utvisning.   

Det är oroväckande att Kriminalvårdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg i DN:s intervju avfärdar en annan norsk lösning: att hyra fängelseplatser utomlands.

”Vi är ett suveränt land och vi bör sköta det här själva. Att överlåta det på entreprenad till ett annat land skulle vara ett svaghetstecken,” säger Strömberg och låter mer som en politiker än en tjänsteman.

Det är möjligt att metoden i slutänden inte bör användas. Men i detta allvarliga läge måste politiker och myndigheter vända på alla stenar.

Det verkliga svaghetstecknet för Sverige är att rättsväsendet i dag tvingas släppa misstänkta brottslingar på grund av platsbrist.