Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Könsdiskriminering i skolan måste tas på större allvar

Förväntningar spelar roll. Om lärarna väntar sig föga av pojkarna, presterar pojkarna sämre.
Amerikanska flickor som fick för höga betyg i matte på mellanstadiet sökte sig i högre grad än andra flickor till naturvetenskaplig inriktning i high school.
Foto: Image Source

Var tredje kille som går ut nian i Stockholm får för lågt betyg i matematik. Det doftar diskriminering. Och detta är minsann inte bara något Stockholmsfenomen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Stockholms grundskolor får flickor högre avgångsbetyg i matematik än pojkar - inget konstigt med det, numera. Men några månader efter nians slut, i början av gymnasiet, får de flesta av huvudstadens elever ett diagnostiskt prov i matematik, det så kallade Stockholmsprovet. 

I Stockholmsprovet får killar högre poäng än tjejer. Effektens storlek tyder på att var tredje pojke får för lågt slutbetyg i matematik, enligt forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, som har jämfört slutbetyg och provresultat mellan åren 2012 och 2017. (Skolvärlden)

Till omfånget är det en liten studie, men fyndet är inte unikt, varken för Stockholm eller Sverige - det är ett internationellt fenomen. Och det är inte nytt.

Tidigare larm om att pojkar får lägre betyg

År 2011, när nationella prov nyligen hade införts för niondeklassare i sex ämnen, konstaterade Skolverket att elevernas slutbetyg var klart mer glimrande än provresultaten motiverade. Och det var genomgående flickor som vann på diskrepansen.

Exempelvis fick pojkar oftare högsta betyg (MVG) på det nationella fysikprovet - men det var betydligt fler flickor som fick MVG i slutbetyg. 

Ingen var förvånad. Skolverkets undervisningsråd konstaterade att lärare betygsätter gott uppförande, som att flickor ”gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppträdande.” 

Nio år senare, med ny skollag, ny läroplan och nytt betygssystem, är problemet uppenbarligen inte löst. Pojkar diskrimineras - och konsekvenserna kan bli långtgående. 

Höga förväntningar i skolan spelar roll

En forskare vid MIT i Massachusetts konstaterade i en studie av 4490 elever att mellanstadielärare gynnade flickor när de satte mattebetyg. Tre år senare hade pojkarna gjort mindre framsteg än flickorna - och de flickor som fått för höga matematikbetyg var mer benägna att välja ett naturvetenskapligt spår i high school än andra. De hade fått god självkänsla.

Förväntningar spelar roll, kort sagt. Om lärarna väntar sig föga av pojkarna, presterar pojkarna sämre. Och känner killar på sig att de diskrimineras är det förstås demoraliserande. 

Varje form av betygsdiskriminering i skolan är oacceptabel. Och pojkar som tappar sugen i skolan och inte utbildar sig är ett veritabelt samhällsproblem. 

I Januariavtalet står det att ”Lärarna ska ges det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet.” 

Här bör man lyssna till forskarna vid IFN, som förordar mer av anonyma prov och extern rättning. Men dagens betygssystem är till sin natur flummigt och borde ersättas med relativa betyg. 

Vill man tänka utanför lådan kan man ju testa att sätta två betyg, ett på klassrumsinsatser och ett på kunskaper. Då skulle styrkorna, både hos de kloka och välorganiserade och de mer röriga men smarta, synliggöras. 

Båda typerna behövs ju i verkligheten.


Läs också:

Svenska skolan gynnar pladdrarna och babblarna 


Vart tar EU vägen efter brexit? Och blir det ens en brexit? Om detta pratade statsvetaren Göran von Sydow i veckans Ledarsnack.