Komposter är ingen skitfråga, Strandhäll

Den japanska komposteringsmetoden bokashi har blivit populär. Den som vill göra rätt, och inte bara jord, måste anmäla sin bokashi till kommunen.
Foto: Shutterstock / Shutterstock
Nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll bör göra det politiker alltid lovar, men sällan gör - ta bort onödiga regler. Anmälan om kompost är en sådan.
Foto: OLLE SPORRONG
Den klassiska varmkomposten är också anmälningspliktig - sedan december 2001 - enligt avfallsförordningen. Anmälningarna samlar damm i kommunerna.
Foto: PERNILLA WÄSTBERG / PERNILLA WÄSTBERG / EXPRESSEN

Kompostera och din lycka är jord. Men det kan bli ett dyrt nöje, på grund av orimliga kommunala avgifter.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För tjugo år sedan införde regeringen kravet att den som själv tar hand om sitt matavfall måste anmäla det till kommunen. 

På kommunernas miljökontor förstod man inte varför. Det var inte så att man noterat stora problem med skadedjur och dålig lukt från kompostkärlen i villaträdgårdarna.

Men eftersom anmälningsplikten nu fanns i avfallsförordningen påtalade de flesta kommuner detta i anslutning till att de gjorde kompostpropaganda. 

Dock inte Växjö, till en början. 

Vi vill inte ha in några anmälningar. Det skulle bli jätte, jättemånga till ingen nytta alls för miljön. Tvärtom”, förklarade en miljöinspektör när lagen varit i kraft i fem år.

Annat är det nu. Skriver man in ”kompost” på Växjös hemsida får man inte längre lovsånger och tips utan torr information om anmälningsplikten och att kommunen tar timtaxa, 984 kronor, för att behandla ärendet.

Växjö är inte dyrast. Helsingborg debiterar två tjänstetimmar à 1 112 kronor för anmälan. 

Två timmar för en handling som bara läggs till handlingarna. Obegripligt. Stockholm anser att det tar en halvtimme, notan blir då drygt 600 kronor.

Alla tar inte betalt. Åre tog bort avgiften i fjol. Andra kommuner har aldrig haft någon. På många håll får man rabatt på renhållningsräkningen om man komposterar.

Ett stort mervärde är att komposten ger en konkret presentation av kretsloppet, rakt upp i näsan om man slarvat

I Bräcke i Jämtland blir det däremot tvärtom om i oktober nästa år - dyrare att sköta resterna själv än att lämna bort dem.

Den som stoppar sitt matavfall i kommunens bruna kärl får betala 460 kronor om året. Den som har kompost ska slanta upp 711 kronor i miljöavgift om året. Plus 961 kronor för anmälan.

Varför? Bräcke bedömer det miljövänligare att köra matavfallet i lastbil till Östersund - drygt sju mil, enkel resa - för rötning eftersom ”hemkompost släpper ut växthusgaser”.

En välskött kompost släpper ut väldigt lite. Mullen är mycket klimatsnällare än torvjord som många odlare annars använder, påpekar kretsloppsforskare Evgheni Ermolaev vid SLU.

Från 2024 ska alla kommuner ha system där alla hushåll ska sortera matavfall separat. (Glesbygd kan av miljöskäl få dispens av Naturvårdsverket.)

Det är inget argument mot gamla vanliga varmkomposter eller den nu så populära bokashi-metoden. 

Hemkompost kan vara lite bättre för klimatet, eller lite sämre. Men finns ett stort mervärde, inte minst i barnfamiljer. Man får kretsloppet konkret presenterat rakt framför ögonen, och rakt upp i näsan om man slarvat.

Det händer att folk missar skötseln, så att det luktar och samlas flugor. Men då gör de av rent egoistiska skäl raskt något åt det, långt innan någon kommunal tjänsteman börjat slå i register för att se om komposten är anmäld eller inte. Vad det nu skulle göra för skillnad.

Anmälningsplikten har inte gjort någon bevisbar nytta, bara tvingat fram kommunal byråkrati som betalas av alla invånarna, eller enskilda komposterare.

Det enda hållbara är för klimat- och miljöminister Annika Strandhäll är att köra anmälningsparagrafen i avfallskvarnen.