Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kommunvetot mot vindkraft är snurrigt

Vindkraftverk i Öresund.
Foto: CHRISTER WAHLGREN
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES

Att kommuner kan sätta stopp för påbörjade vindkraftverk utan motivering är varken rättssäkert eller ekonomiskt hållbart. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På måndagen gav regeringen en tidigare MP-riksdagsledamot i uppdrag att utreda möjligheterna att stryka kommunernas rätt att lägga veto mot vindkraftverk. Syftet är så klart att bana väg för fler snurror och öka produktionen av förnybar energi så att klimatmålen nås.

Man kan ha synpunkter på den politiska tillsättningen, men i stort tänker regeringen rätt. 

Vindkraftverken har en underlig särställning i miljöbalken; skrivningen innebär i praktiken att kommuner kan sätta stopp för dem hux flux. Besluten kräver inga motiveringar och kan inte överklagas, ens om de görs flera år in i en byggprocess. Föga förvånande drar sig många intressenter för att investera. 

Nu senast var det Malung-Sälen som svängde och gjorde tummen ner för 30 nya vindkraftverk efter en uppslitande folkomröstning i september. 

Några månader tidigare stoppade Gävle en vindpark i Östersjön efter fyra års utvecklingsarbete. Då berodde det på att det lokala Vänsterpartiet plötsligt tvärvände. Parken beräknades minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 600 000 ton, dubbelt så mycket som hela Gävle släpper ut på ett år.

På liknande sätt satte veton eller hot om veton käppar i hjulen för omkring 350 vindkraftverk i Sverige mellan 2014 och 2017, enligt en genomgång som Dagens samhälle gjort.

Det ledde till att såväl Energimyndigheten som Naturvårdsverket uppmanade regeringen att helt sonika skrota vetorätten år 2017. De fick stöd av flera tunga remissinstanser.

Besluten kräver inga motiveringar och kan inte överklagas, ens om de görs flera år in i en byggprocess.

Det är den bollen Löfven & Co plockar upp nu. Det är också i grova drag vad riksdagen kommer ha att ta ställning till när utredningen är klar i juni nästa år. 

Flera partier, inte minst M och KD, har redan klargjort att man är emot. De borde tänka om. Vetorätten gör möjligen kommunledningar runtom i landet glada, men faktum är att vetot är snurrigt utformat hur man vänder på det. 

Att företag kan få sina projekt ogiltigförklarade från en dag till en annan utan motivering kan knappast beskrivas som rättssäkert. Det innebär också stora ekonomiska risker. 

Resultatet i stort är färre investeringar i teknik som behövs om Sverige ska lyckas ställa om till ett 100 procent förnybart – eller för den delen fossilfritt – elsystem 2040 och minska utsläppen till noll 2045. 

Nej, vindkraften kommer inte ensamt att råda bot på Sveriges spirande elkris – för det krävs mer reglerbar elkraft och smartare lösningar på konsumtionssidan – men den bör heller inte motarbetas, särskilt inte med godtyckliga veton. 

Bättre då att hitta en hållbar balans. Behåll kommunernas beslutanderätt, men strukturera den genom krav på skäliga motiveringar och rimliga tidsgränser. Och ge intressenterna rätt att överklaga kommunernas beslut till förvaltningsdomstolen.

Visst, det är så klart ironiskt att MP – som tycktes ha bananstaten som ledstjärna i fallet Preem – nu sjunger rättssäkerhetens höga visa.

Men det är inte skäl nog att försvara en ohållbar ordning.