Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klarar Brasiliens demokrati Bolsonaro som president?

Jair Bolsonaro är Brasiliens nye president.Foto: LI MING / XINHUA/AVALON.RED B950
Anhängare till Bolsonaro firar valsegern i centrala Sao Paulo.Foto: FERNANDO BIZERRA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Mordvågen, korruptionen och den ekonomiska krisen gjorde Jair Bolsonaro till president.

Nu är Brasiliens demokrati i gungning.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

År 2017 mördades nästan 64 000 personer i Brasilien. Det betyder att sju personer dödas varje timme, året runt. Lägg till det en långvarig ekonomisk kris och en serie allvarliga korruptionsskandaler och det är inte speciellt svårt att förstå att brasilianerna vill se förändring. Tyvärr betyder det att de röstade fram högernationalisten Jair Bolsonaro i söndagens presidentval

Hans väg till makten börjar kännas märkligt välbekant vid det här laget. En outsider som föraktar press, domstolar och minoriteter lovar hårdare tag och får snabbt ett brett stöd. Han får dessutom god draghjälp av lögner och fake news som sprids i sociala medier.

Jair Bolsonaro valdes till president

Men Jair Bolsonaros hårda retorik får honom att sticka ut även bland världens “starke män”. Brasilien - som fram till nyligen har betraktats som en stabil demokrati - har nu en president som har hyllat ett ökänt tortyrförband, som tycker att militärdiktaturen borde ha dödat fler dissidenter, som är stolt över att vara homofob och som har uttryckt sig nedsättande om såväl kvinnor som svarta.

I likhet med många andra populister på högerkanten är Bolsonaro också skeptisk till klimatförändringarna. Han har öppnat för att skövla mer av Amazonas och för att landet ska lämna Parisavtalet. Ska man döma av vad han själv säger bör man alltså vara ytterst orolig för Brasiliens - och världens - framtid. 

Landets institutioner lär snart sättas under hårt tryck. Jair Bolsonaro har enligt känt mönster exempelvis redan öppnat för att utöka antalet domare i Högsta domstolen. Men annat talar för att Bolsonaro inte kommer att kunna regera lika oinskränkt som andra auktoritära populister. 

Vanligtvis brukar sådana politiker ha stort folkligt stöd när de kommer till makten och med en stark ekonomi i ryggen utmana de institutioner som begränsar deras makt. I det här fallet röstade dock 45 procent av väljarna inte på Bolsonaro och ekonomin är svag.

En röst mot kriminalitet och korruption

Det är också hoppfullt att andelen som säger sig föredra demokrati framför diktatur aldrig har varit större i Brasilien. Det tyder på att en stor grupp av väljarna inte tar honom på orden. Det skulle förklara hur han - trots extrema uttalanden - kunde få ett stort stöd även bland kvinnor och minoritetsgrupper.

Många röstade inte främst på Bolsonaro utan mot det tidigare styrande Arbetarpartiet, mot säkerhetsproblemen och mot korruptionen. Ilskan mot de etablerade politikerna var helt enkelt större än rädslan för en högerextrem kandidat.

Så blev ett decennium med ökad kriminalitet och svag ekonomisk utveckling ett hot mot demokratin. Politiker världen över borde dra lärdom.

 

Läs också: 

Klimatproblemen kan inte skyllas på högerpopulister