Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Klappångest? Hjälp ett barn i Afghanistan

Fler kan komma att dö av svält under 2022 än antalet som mist livet genom krig och våld under de senaste 20 åren.
Foto: MSTYSLAV CHERNOV / AP TT NYHETSBYRÅN
Den som har klappångest denna julafton kan skänka en gåva till folket i Afghanistan, exempelvis till erfarna Svenska Afghanistankommittén.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Afghanistan står inför en humanitär katastrof som är värre än 20 år av krig. Men du kan göra något, människa till människa.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Minns ni den globala finanskrisen 2008? Banker föll, botten gick ur världens börser och kreditmarknaderna förstenades. Ingen vill låna pengar till någon. Företag kollapsade, människor miste jobb och hem. En ekonomisk isstorm svepte över världen. 

Mest utsatta var länder som redan varit i dålig kondition. I Europa fick Grekland krislån från Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och EU-kretsen för att klara sina utgifter från dag till dag. 

Det var ingenting jämfört med dagens fasansfulla situation i Afghanistan.

Kaoset när talibanerna återtog makten i Kabul i augusti 2021 ledde till att mycket av den ekonomiska aktiviteten upphörde. Samtidigt orkestrerade omvärlden en isstorm. Talibanerna skulle inte få en enda krona, löd stridsropet. FN-sanktionerna skulle nu inte bara omfatta talibanledare utan hela landet. Världsbanken och IMF stoppade sina penningflöden, USA frös den afghanska centralbankens valutareserv (huvuddelen finns i USA). Biståndsgivare tryckte på paus. 

Men det innebär ett ekonomiskt dråpslag för ett land vars statsbudget till 75 procent har utgjorts av biståndspengar.

Det är lätt att förstå varför. Vad denna vedervärdiga terrorrörelse är förmögen till lärde vi oss när de hade makten före 2001. Symbolen för dess fanatiska islamism blev kvinnorna, dolda i burkor, som behandlades som djur. De förbjöds inte bara att utbilda sig, de hade inte ens rätt till sjukhusvård. Ensamma änkor lämnades att svälta ihjäl eftersom de inte fick arbeta för att försörja sig.

Att fortsätta pumpa in biståndspengar som om ingenting hänt skulle vara att göda talibanregimen, stärka dess grepp, ge den legitimitet. 

Men det innebär ett ekonomiskt dråpslag för ett land vars statsbudget till 75 procent har utgjorts av biståndspengar. Den lilla valutareserv som fanns i landet förslår inte långt. Miljoner afghaner som varit beroende av pengar från staten står plötsligt medellösa. Sjukhus stänger när de varken har råd med sjukvårdsartiklar, mat eller bränsle.

Framsteg som har gjorts under två decennier utan talibanstyre, som inom mödrahälsovården, går upp i rök. 

I onsdags beslöt FN:s säkerhetsråd att åter möjliggöra för biståndsinsatser i Afghanistan igen.

Lägg därtill att kriget, tillsammans med svår torka, har lagt en död hand över matproduktionen. 20 miljoner afghaner lider redan av akut matbrist. Barn svälter.

Fler kan komma att dö av svält under 2022 än antalet som mist livet genom krig och våld under de senaste 20 åren, varnar Andreas Stefansson, Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare, på SvD Debatt.

I onsdags beslöt FN:s säkerhetsråd att åter möjliggöra för biståndsinsatser i Afghanistan igen. Det var ett bra beslut. Men det går också att göra skillnad från människa till människa. Den som har klappångest denna julafton kan skänka en gåva till folket i Afghanistan, exempelvis till erfarna Svenska Afghanistankommittén.

Det är svindlande enkelt, men det kan innebära att ett liv räddas.