Klanledaren visar att kraven för att bli svensk måste höjas

Hashem Ali Khan tillhörde en väpnad palestinsk grupp i Beirut. Tidigt i det libanesiska inbördeskriget (1975-1990) blev Hashem Ali Khan involverad och fram till början av 1980-talet hade han en högt uppsatt ställning bland milismännen
Foto: Privat
Sverige sticker ut internationellt med sina låga krav på medborgarskap.
Foto: Shutterstock

Sverige ställer för låga krav på medborgarskap.

De som har ljugit sig till sitt pass måste kunna bli av med det.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En kriminell gren av släkten Ali Khan har i decennier spridit skräck i de nordöstra förorterna i Göteborg, enligt polisen. Familjeöverhuvudet Hashem Ali Khan har dock aldrig blivit straffad i Sverige och framställer sig gärna som en from imam som tar avstånd från våld. 

I helgen avslöjade dock Expressen/GT att mannen är dömd för flera grova brott i Libanon på 1970- och 80-talen, bland annat mord, mordförsök och väpnat rån.

Hashem Ali Khan förnekar vissa av brotten och menar att svenska myndigheter fick full insyn i domarna när han han kom till Sverige. Huruvida det stämmer har Expressen inte kunnat bekräfta, sekretess råder. Men mannen fick permanent uppehållstillstånd 1984 och svenskt medborgarskap fem år senare.

På ett generellt plan är kraven för att få medborgarskap i Sverige i princip lika lågt ställda nu som då: Du behöver inte kunna svenska, du behöver inte kunna något om det svenska samhället och du behöver inte kunna försörja dig. Det räcker i praktiken bara med att ha bott här en dryg mandatperiod för att bli medborgare.

Det är svårt att se hur de slappa kraven stämmer överens med lagstiftningens högstämda tal om att medborgarskapet ska bidra till ”samhörighet med Sverige”.

Sverige ska ge skydd åt människor som flyr undan förföljelse, inte åt dem som flyr för att de själva har begått grova brott.

Nu är dock vissa skärpningar på väg. I början av året föreslog en utredning att det från och med 2025 ska krävas godkända resultat på svensk- och samhällskunskapsprov för dem som vill bli medborgare. Det enda märkliga med förslagen är att de länge var så kontroversiella. Det är självklart viktigt att medborgare med rösträtt talar landets språk och har en grundläggande förståelse för hur samhället fungerar.

Ur ett internationellt perspektiv kommer Sverige dock att fortsätta att sticka ut med sina låga medborgarskapskrav. I Norge och Tyskland behöver man exempelvis ha bott i åtta år – i Danmark nio – innan man kan ansöka om medborgarskap. I Sverige är kravet i regel bara fem år.

Ett förlängt krav på så kallad hemvist skulle ge myndigheterna längre tid att upptäcka säkerhetshot och kriminalitet bland dem som vill bli svenskar. Det skulle behövas. Säpo larmade i förra veckan om att man de senaste åren har identifierat hundratals säkerhetsrisker bland dem som invandrat till Sverige. Men det ligger i sakens natur att det är svårt för svenska myndigheter att belägga vad som hänt i andra – ofta dysfunktionella – länder.

Minst lika viktigt är det därför att myndigheterna får rätt att dra tillbaka medborgarskapet från dem som har lämnat felaktiga uppgifter. Folkrätten ger Sverige den möjligheten och alla de övriga nordiska länderna har tagit den.

Sverige ska ge skydd åt människor som flyr undan förföljelse, inte åt dem som flyr för att de själva har begått grova brott.