Ett exempel på fråga på ICCS-provet kan vara hur eleverna värdesätter det egna landets flagga.
Ett exempel på fråga på ICCS-provet kan vara hur eleverna värdesätter det egna landets flagga.
Karin Pihl

Skolverket ska inte låta åsiktsgranska tonåringar

Publicerad

Svenska elever hamnar i topp i en ny internationell studie. Men det är inget att glädjas över. Skolverket kan uppenbarligen inte skilja på fakta och åsikt.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson var på gott humör i veckan. Svenska elever når topplacering i en ny internationell mätning. ”Det är ett glädjande styrkebesked. Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta”, sa han i ett pressmeddelande.

Det låter lovande. Men studien handlar inte om svenska elevers läs- och skrivkunnighet. Inte heller om matematik. Det som Skolverkets GD gläds över är en undersökning från ICCS, som jämför åttondeklassares ”medborgarbildning” i 21 olika länder.

Medborgarbildning är ett vackert ord. Men när man läser rapporten blir man mörkrädd. ICCS prov handlar knappast om fakta. Kanske är det därför varken Storbritannien, Tyskland eller Frankrike medverkade i studien.

Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första mäter kunskapsnivån vad gäller samhället och dess institutioner. Låter bra. Självklart är det viktigt att barnen vet hur relationen mellan regering och riksdag ser ut. Men frågorna handlar inte bara om fakta och analys. 

Enligt rapporten går det nämligen inte att göra någon skarp distinktion mellan kunskapsdelen och del två – som handlar om elevernas politiska ståndpunkter.

Vad är rätt åsikt om svenska flaggan?

Vad är egentligen värst: att Skolverkets rapport menar att det inte riktigt går att skilja mellan fakta och rena åsikter, eller att man genomför en åsiktsgranskning av barn?

Skolan är förvisso ingen värdeneutral plats. Men att skolan främjar en etik som alla, från höger till vänster, kan skriva under på – som alla människors likhet inför lagen och att man ska behandla sina medmänniskor med respekt – är något annat än att läxa upp barnen i enskilda, politiska spörsmål.

Rapporten ger exempel på frågor som kan förekomma på provet. Så här står det: ”En värderingsfråga i kategorin medborgerliga identiteter är till exempel hur eleverna värdesätter det egna landets flagga”. 

Vad är ”rätt” svar här? Att flaggan bör skändas i sann 68-anda eller att alla medborgare har en plikt att hissa blågult klockan nio varje morgon? Frågan är helt orimlig.

Åsikter likställs med sanning

”Fakta”-frågorna handlar till exempel om "att förstå att en lag om att gåvor till politiska partier ska vara offentliga har ett samband med principen om ett rättvist och jämlikt styre”. Det är inte fakta. Inte heller en självklar åsikt. Det är ju inte ens lag i Sverige.

Ytterligare exempel är att eleverna ska ”förstå att bistånd kan främja regional stabilitet” och ”se den enskilda individens ansvar för att värna om miljön”. En 14-åring som anser att bistånd är kontraproduktivt eller att det är politikerna som ansvarar för att stoppa miljöförstöringen får uppenbarligen inga poäng, eftersom det finns ett ”rätt” svar.

Man borde kanske glädjas åt att eleverna visar prov på progressiva åsikter. Men det hade varit en annan sak om det rört sig om en opinionsundersökning. Det groteska är att studien är utformad som ett prov, där åsikter likställs med sanning.

Att tjänstemännen på Skolverket är förtjusta är inte konstigt. Resultatet ligger helt i linje med de nya läroplanerna från 2011, som är fullspäckade med intersektionell analys och ett politiserat nutidsfokus. Det gör eleverna väl rustade inför diverse Twitterdebatter. 

Hur det blir med framtida universitetsstudier är en annan femma. 

Med tanke på att inget annat OECD-land har haft så negativ utveckling sett till 15-åringars läsa-skriva-räkna-kunskaper som Sverige bådar det inte gott.

 

Läs också:

Skona lärarna från självutnämnda orakel

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Karin Pihl är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag