Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Karin Pihl

Låt inte EU bli nästa invandringsdebatt

Vi måste diskutera EU:s maktambitioner innan politikerna i Bryssel jäser unionen till döds, skriver Karin Pihl. Foto: ALEXEY VITVITSKY / SPUTNIK/IBL SPUTNIK
"I Sverige brukar vi länge ignorera problem, för att sedan tvingas till panikåtgärder", skriver Karin Pihl.

EU vill ta mer och mer makt. Det behövs en sansad EU-diskussion innan problemet har blivit för stort.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

På fredag nästa vecka ska EU-ländernas stats- och regeringschefer ha ett informellt möte och diskutera EU:s långtidsbudget. Budgetkommissionär Günther Oettinger vill öka budgeten från 1 till mellan 1,1 och 1,2 procent av EU:s bnp. Kommissionen vill också ta bort rabatten för de medlemsländer som är nettobetalare till unionen. Långtidsbudgeten sätter ramar för de årliga budgetarna och anger därmed riktningen för prioriterade områden i EU-politiken. 

Ja, det där lät kanske inte särskilt spännande. Så länge EU-byråkraterna inte får för sig att förbjuda semlor är det väl få som orkar sätta sig in i exakt vad som försiggår i Bryssel. Men faktum är att debatten om EU:s långtidsbudget, och därmed EU:s framtida utformning, är mer relevant för Sverige än vad man kan tro när man slöscrollar nyheterna.

EU:s maktambitioner växer

Ända sedan Storbritannien röstade för brexit har EU-kommissionen gått in i något slags jäsningsfas. EU:s ”regering” vill ha föräldraförsäkring med fyra obligatoriska pappamånader i hela unionen, gemensam arbetsmarknadspolitik och möjlighet att ta ut skatt på EU-nivå. I kommissionens vitbok om olika framtidsscenarion har också gemensam finanspolitik lyfts fram som en idé, liksom ett krav på att alla EU-länder ska införa euron. Kommissionen vill att Sverige ska betala mer än dagens 30 miljarder kronor om året. 

Som EU-vän måste man erkänna detta: unionen går åt helt fel håll. 

I Sverige diskuterar vi inte EU särskilt mycket. Svenska politiker försöker förvisso hålla emot när Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel vill flytta mer makt till EU. Men i övrigt är det inte mycket debatt. Svenskar verkar också se det positiva med unionen. Andelen som tycker att Sverige gynnats av medlemskapet är 65 procent.

Kommissionen har trots allt inte genomfört sina idéer ännu. När eller om de väl sätts i rullning riskerar stödet för EU att svänga åt ett helt annat håll. Då människor ser att EU styr deras föräldraledighet, pressar tillbaka svenska fackförbund genom att tvinga på medlemsstaterna minimilöner samt inför nya skatter, riskerar opinionen att svänga rejält. 

Om svenska väljare dessutom börjar koppla ihop vardagsproblem med EU – exempelvis utländska tiggare och villainbrott av stöldligor från Östeuropa, en följd av de öppna gränserna i Europa – riskerar stödet att dippa ytterligare. 

Efterlyses: En EU-debatt

Inför riksdagsvalet i höst och valet till Europaparlamentet nästa vår vore det därför bra med en sansad och seriös debatt om vilken makt EU ska ha. I Sverige har vi ju en tendens att ignorera problem, för att sedan tvingas till panikåtgärder. 

Invandringen är det tydligaste exemplet. Länge pratade ingen - förutom ett gäng skummisar - om dess baksidor. Sedan växte problemen till den grad att oppositionsledaren tror att integrationen eventuellt kommer att gå "käpprätt åt skogen".

Låt inte samma sak hända med EU. Det europeiska samarbetet är trots allt något bra. Den inre marknaden är viktig för Sverige och det behövs gemensamma lösningar på exempelvis klimatfrågan. Just därför måste vi diskutera EU:s maktambitioner innan politikerna i Bryssel jäser unionen till döds.

 

Läs också:

Brottsligheten är visst en klassfråga, Greider 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!