Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kära Finland, hjälp gärna Sverige lite längre

Finlands statsminister Sanna Marin ska ersätta Stefan Löfven vid ett EU-toppmöte i veckan. Här vid ett besök på Harpsund.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
90 000 personer firade i Helsingfors när Finland slog Sverige i ishockey 2011 och blev världsmästare.Foto: VESA MOILANEN / AP LEHTIKUVA

Vi borde inte nöja oss med att Finlands statsminister vikarierar för Löfven vid ett enstaka tillfälle. På en rad områden presterar ju lillebror Finland bättre än storebror Sverige.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under torsdagen och fredagen samlas Europas stats- och regeringschefer för ett extrainsatt EU-toppmöte i Bryssel. Men statsminister Stefan Löfven kommer inte att resa dit, mötet krockar med hans mors begravning. I stället får Löfvens finländska kollega Sanna Marin även företräda Sverige

Men varför stanna vid ett kort inhopp? Det finns flera politikområden som skulle kunna fungera bättre med finländsk styrning. 

■ Polisen

Finländska poliser har hög status och det är lätt för staten att rekrytera nya.Foto: HANNU RISSANEN / AP TT NYHETSBYRÅN

De finländska poliserna är få – polistätheten är lägst i Europa – men effektiva. Enligt en studie löser man 98 procent av morden, mot blott 82 procent i Sverige. En orsak är förstås att Finland har betydligt mindre problem med gängkriminalitet och utanförskapsområden än Sverige – men det är ju i sig en fjäder i hatten för polisen, även om en mer avvägd migrationspolitik troligen har spelat en viktigare roll för det sistnämnda. Uppklarningen är dessutom hög också för exempelvis bostadsinbrott. 

En förklaring till framgångarna är att polisen delar datasystem med säkerhetspolis, tull och gränspolis, menar en finländsk polis som SvD talat med. 

Bostäder

Efter att hyresmarknaden avreglerades går det att få en central lägenhet i Helsingfors på bara en dag.Foto: OLEKSIY MARK / ADOBE STOCK

Sverige och Finland led länge av effekterna av hyresregleringar. Men i samband med 1990-talskrisen valde Finland att avreglera stora delar av hyresmarknaden – och det utan de sociala problem som kritiker av marknadshyror brukar varna för. Tvärtom har antalet hemlösa minskat med 70 procent de senaste 30 åren, delvis på grund av bostadsstiftelser som inriktat sig på just hemlöshet.

Visst är förstahandshyrorna högre i Helsingfors än i Stockholm. Men i den finländska huvudstaden finns inga stora problem med höga andrahandshyror och försäljning av svartkontrakt och framför allt krävs det inte 20 års kötid att få en central lägenhet, i många fall kan man få ett förstahandskontrakt över dagen.

Försvaret

De kommande två åren kommer Finland att överträffa Natos mål om att satsa två procent av BNP på försvaret.Foto: ROGER VIKSTRÖM

Efter murens fall sparade Finland inte lika mycket på försvaret som Sverige och man avskaffade aldrig värnplikten. Framförallt behöll man fokuset på att försvara hemlandet i en tid när Sverige satsade allt på internationella insatser.

I politiken har de övriga nordiska länderna länge främst fått agera fond för den svenska självgodheten.

Det finländska försvaret får också mycket pang för pengarna. Operativ effekt väger tyngre än försvarsindustrins intressen. Därför har man köpt många vapensystem från hyllan eller från andrahandsmarknaden, vilket har gjort att man har kunnat modernisera försvaret trots budgetbegränsningar. Genom att bilda specialenheter med tidigare värnpliktiga som övas ofta har man också höjt beredskapen trots få yrkesmilitärer.

Corona

Invasionsförsvarets mobiliseringsförråd i Helenelund, norr om Stockholm, fotat 2002 – strax innan det lades ned. I Finland har man dock behållit sina lager.Foto: PONTUS LUNDAHL / TT NYHETSBYRÅN

Någon slutgiltig dom över pandemibekämpningen går ännu inte att avkunna, men än så länge ser det bra ut för Finland. Man har 90 procent färre döda i corona per capita jämfört med Sverige och ekonomin har inte drabbats alls lika hårt som den svenska. Receptet är snabba nedstängningar – men ingen total lockdown. 

Men redan nu kan Sverige lära av de finländska beredskapslagren som aldrig avvecklades efter det kalla kriget. När resten av Europa jagade medicinsk utrustning i panik kunde Försörjningsberedskapscentralen snabbt förse sjukvården med ansiktsmasker och respiratorer. 

Skolan

Elever står uppställda inför en idrottslektion utomhus på Joensuus övningsskola. De statliga övningsskolorna lyfts fram som en faktor till de goda resultaten i det finländska skolsystemet.Foto: Patrik Kronqvist

Finlands skolsystem har tappat mark i de senaste Pisamätningarna. Men det är fortfarande bäst i Norden. Till skillnad från i Sverige är också resultatskillnaderna små mellan skolorna.

Statliga övningsskolor där lärarstudenter kan praktisera är en förklaring, en annan att man sätter in extra stöd till elever tidigt – omkring tio procent får regelbundet stöd.

Men den viktigaste orsaken till framgångarna är nog att läraryrket har behållit sin status i Finland. I Sverige gapar många platser tomma på lärarutbildningen, i Finland kommer bara mellan 10 och 15 procent av de sökande in. 

---

Nej, Sanna Marin ska förstås inte få nycklarna till Rosenbad. Men i politiken har de övriga nordiska länderna länge främst fått agera fond för den svenska självgodheten. Sverige måste dock inte alltid ”gå före” – vi skulle ha mycket att vinna på att ibland också ta rygg på grannarna.

Finland är extra intressant. Efter nära 700 år tillsammans finns inget annat land som liknar Sverige lika mycket när det kommer till förvaltning och juridik. Det betyder att många goda finländska idéer snabbt kan implementeras även i Sverige.

Det vore en Finnkamp med idel vinnare.