Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kanske ”Bodypump” kan lindra lärarbristen

Bodypump är ett gympakoncept som spritts över hela världen. Tänk McDonald's: kvalitetssäkring genom standardisering.Foto: COLOURBOX
Mellan 2017 och 2027 kommer skolsystemet att fyllas på med 35 000 elever - en ökning på 15 procent - samtidigt som många lärare går i pension. Många obehöriga kommer det att bli. Foto: HENRIK ISAKSSON/TT / HENRIK ISAKSSON TT NYHETSBYRÅN

När de obehöriga lärarna blir allt vanligare i klassrummen kan Skolsverige lära av en nyzeeländsk gymjätte.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Bodypump – är det träningens McDonald's?” lydde en rubrik i söndagens Dagens Nyheter. Reportaget handlade om Les Mills, ett nyzeeländskt familjeföretag, som har spritt sina hårt mallade träningsupplägg - Bodypump, Bodycombat, Grit Cardio - till mer än 20 000 gym runtom i världen. Skivstänger lyfts synkront och ”låtar, övningar och till och med hejarop från instruktören ser likadana över hela världen”, skriver DN. Instruktörerna är certifierade.

Varje nytt pass testas 40-50 gånger innan det sprids, genom att de bästa instruktörerna i världen kommer till Nya Zeeland och spelar in instruktionsfilmer. Tänk om den svenska skolan skulle kunna lära av gymjätten på andra sidan jorden?

Elevboom och pensionsavgångar

Mellan 2017 och 2027 kommer antalet elever i det svenska skolsystemet att öka med 350 000 personer - en ökning med 15 procent. I dag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Stora pensionsavgångar väntas bidra till att bristen ökar till närmare 80 000 år 2035.

Skolverket inser att antalet obehöriga lärare kommer att öka kraftigt och har tagit fram stödmaterial till obehöriga lärare. Men tänk om man kunde gå längre än så - och skapa färdiga ”lektionspaket” à la Bodypump?

Standardiserad skolundervisning svär emot allt vad våra folkvalda skolpolitiker har drömt om. Genom friskolereformen skulle tusen pedagogiska blommor blomma. Konkurrens skulle leda till att de bästa metoderna bredde ut sig; på så sätt skulle alla elever bli vinnare.

Så blev det inte; kunskapsresultaten har fallit och likvärdigheten minskat.

Politikernas mångfaldsdrömmar stannade inte på skolnivå: Alla elever har i dag rätt att få undervisning på det sätt som passar dem allra bäst. 

Det var möjligen vackert tänkt, men kunskapsnationen Sverige var mer imponerande på den tid då man antog att elever är mer lika varandra än superunika i en undervisningssituation.

Här måste man tänka om och styra upp. Ingen kan förvänta sig att gröngölingar ska klara att vara ”25 lärare i en” när det finns erfarna pedagoger som dignar under den uppgiften.

Självklart går det inte att överföra totalsynkroniserade gympapass till skollektioner, men varför inte tänka lite mer i termer av standardisering? Sveriges kommuner och regioner, SKR, skulle kunna ta tag i spridandet av best practice och lektionsmanualer. Kanske skulle omvittnat duktiga ”katederlärares” lektioner kunna spridas, i ord och i bild. Vissa friskolor har redan börjat med det arbetet.

Lärarbrist leder till ojämlikhet: De mest meriterade lockas till de bästa skolorna, blåbären ansamlas i de svaga. Om standardiserade lektionspaket skulle innebära en kvalitetssäkring är det väl värt att testa. Och när man ändå är på gång - se för i jösse namn till att kvalitetssäkra läromedlen.