Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Kajsa Dovstad

Sluta satsa så mycket på sport

Padel. En ny folksport.
Foto: PADEL DELIVERY

Padel har blivit en folksport utan stöd av skattepengar. Subventionerna till annan idrott bör minskas. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Svenska politiker är förtjusta i satsningar. Skattepengar läggs på än det ena, än det andra, som kanske är behjärtansvärt men inte självklar offentlig kärnverksamhet. Idrott är ett bra exempel. De flesta makthavare tycker, helt korrekt, att idrott och hälsa är viktigt. Därför satsas skattepengar på att barn och ungdomar, men också vuxna, ska motionera mera. Det är svårt att säga nej till sådana förslag. Vem vill vara emot att folk rör på sig?

I skuggan av satsa-politiken har en ny folksport växt fram: Padel. Förra året spelade nära en halv miljon svenskar åtminstone ett parti av racketsporten, som är en slags blandning mellan tennis och squash. Nya banor poppar upp som svampar ur jorden. Tillväxten är ett lika säkert faktum som att den sker nästan helt utan näring av skattemedel.

Nu kan det tyvärr vara slut med det. I maj valdes Svenska Padelförbundet in i Riksidrottsförbundet. Det ger visserligen sporten ett större erkännande, men också tillgång till offentliga bidrag. Varje år delar staten ut två miljarder kronor till idrotten. Pengarna fördelas via Riksidrottsförbundet, som har blivit en hybrid mellan ideell förening och myndighet. 

Men förbundet har dålig uppföljning, visade en rapport från Strategirådet som släpptes nyligen. Rapporten fokuserar på det så kallade Idrottslyftet. Föreningar har fått dela på upp till en halv miljard kronor om året för att stimulera barn och ungdomars idrottande, men något pang för pengarna kan inte redovisas. 

Av de totala anslagen når bara en av två miljarder själva idrottsföreningarna, enligt en rapport från tankesmedjan Timbro. En stor andel av pengarna används till förbundets overhead-kostnader, där kommunikation och lobbying mot politiker är en stor del. 

Under coronapandemin har Riksidrottsförbundet lyckats föra upp sina frågor på dagordningen. Statens bidrag till förbundet ökade från 2,1 till 3,7 miljarder, i syfte att kompensera idrottsföreningar för minskade intäkter. Och jo, nog är det viktigt att barn- och ungdomsidrotten kan överleva pandemin. Mycket pengar har dock gått till att hålla elitklubbar i populära sporter under armarna. 

Några av de som jobbar med att sparka en boll kors och tvärs över en gräsplan har gentilt nog gått med på att sänka lönen lite.

Många har heller inte varit sena med att utnyttja andra stöd. Exempelvis har de flesta fotbollsherrar i Allsvenskan varit permitterade. Snittlönen för en allsvensk spelare är hela 100 000 kronor. Några av de som jobbar med att sparka en boll kors och tvärs över en gräsplan har gentilt nog gått med på att sänka lönen lite. Men att skattepengar går till att de fortsatt kan leva lyxliv är minst sagt provocerande. 

Minst lika upprörande är när elitidrotten närmast begår utpressning mot kommuner. Ett exempel är när Karlskrona Hockeyklubb gick upp i ishockeyns högsta liga, SHL, säsongen 2015. Ligan tvingade kommunen och klubben att tillsammans bygga om hockeyarenan för 82,2 miljoner för att laget inte skulle förlora sin elitlicens. Nu har visserligen reglerna mildrats något, men klubben blöder fortsatt pengar efter tilltaget.

Padel har dock blivit en folksport trots corona och helt utan skattebetalarnas insats. Vuxna människor behöver uppenbarligen inte politiska satsningar för att ägna sig åt vettiga saker på fritiden.