Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Kajsa Dovstad

Sätt åt Danderydsborna för lyxvillorna, Löfven

Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Stefan Löfven kritiserar Danderydsbornas vidlyftiga leverne men vaskar själv fastighetsskatten. Socialdemokraterna borde skaffa sig en ordentlig klassanalys.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Back to basic. Det är huvudingrediensen i Stefan Löfvens recept på hur Socialdemokraterna ska växa. 

Statsministern första utspel efter semestern var en sträng uppläxning av Danderydsborna. Deras festknarkande leder till gängkrig, enligt S-ledaren. Sedan höll han sommartal, och presenterade ett förslag på ökad omfördelning i det kommunala utjämningssystemet. Välmående delar av landet ska betala och glesa, nödställda delar få. 

Gammal vanlig klasskampsretorik, alltså. Rika mot fattiga. Pay back time, Danderyd. 

S-politik utan klass

Det går att ha många åsikter om Löfvens utspel om både knarkande och kommunala utjämningssystem. I grunden adresserar han dock ett verkligt problem. Klyftorna växer. 

Den så kallade ginikoefficienten - ett mått på ekonomisk ojämlikhet - har växt från 0,2 på 1970-talet till 0,32 i dag. Den senaste uppgången har framför allt handlat om att den rikaste hundradelen har ökat sina inkomster, enligt Jesper Roine, expert på inkomstfördelning på Handelshögskolan. 

Stefan Löfven pratar ofta om de växande ekonomiska skillnaderna. I praktiken vågar han dock inte röra den där rikaste hundradelen. Många betalar ironiskt nog lägre skatt än vanliga Svenssons, eftersom deras inkomster kommer från utdelningar och fastighetsaffärer. 

I Sverige är skatten på arbete bland västvärldens högsta, medan skatten på kapital är betydligt lägre. Särskilt en sak sticker ut: Sverige har ingen fastighetsskatt att tala om. Den avskaffades av alliansregeringen 2007 och ersattes med en fastighetsavgift. 

Systemet är galet skevt. Vd:n i en stor lyxvilla i Danderyd kan betala samma summa som undersköterskan i ett litet hus i Dorotea. 

Numera är inkomsterna från fastighetsavgiften lika höga som de tidigare var för fastighetsskatten. Men på de glassiga adresserna betalar man mindre och de i glesbygden mer. Rättvist? Knappast. 

Höj fastighetsskatten, sänk löneskatten

Att återinföra fastighetsskatten kan verka som ett politiskt kamikazeuppdrag. En stor del av de absoluta höginkomsttagarna, men också den övre medelklassen i storstädernas villaförorter, kommer att få ökade boendekostnader. 

Särskilt jobbigt blir det för lönearbetarna, som ju redan betalar skyhöga skatter. De behöver därför kompenseras med sänkt skatt på arbete. Frågan är om statsministern är villig att gå dem till mötes.

För medan han låter bli de allra rikaste tar Löfven gärna i med hårdhandskarna mot medelklassen. Numera kommer en majoritet av svenskarna någon gång under livet att betala statlig inkomstskatt, på grund av förra mandatperiodens höjda brytpunkt. 

Dessutom gör skattelättnaden på villor att priserna skenar, vilket tvingar fram amorteringskrav, som i sin tur främst drabbar dem som ska köpa sin första bostad. 

Regeringen drar i handbromsen men fortsätter att trampa på gaspedalen.

Nog kommer förslag om en nygammal fastighetsskatt att mötas av hårt motstånd. Och visst, det lär finnas en och annan som inte kan bo kvar. Man kan tänka sig olika undantagslösningar, men klart är att fastighetsskatten borde återinföras. I en välfärdsstat är det inte rimligt att ha rejäla skatter på allt annat utom bostäder. 

Löfven vill gärna knäppa Danderydsborna på näsan, men han vågar inte slå där det gör som mest ont.